Den tid då jägarna planlöst gick ut i skogen och fällde djur utan syfte och mål är för länge sedan förbi. Idag ingår all jakt i något som kan liknas vid ett jättestort pussel. Där varje jaktlag är en pusselbit med en roll i den totala viltförvaltningen.
– Tillsammans gör vi otroligt många postiva saker som samhället drar nytta av. Faktum är att inga andra än jägarna utför dessa moment. Detta har många av de politiska partierna insett, vilket bidragit till att jägarna är viktigare för förvaltningen av naturen än vad den vanlige medborgaren kanske vet om, säger Magnus Rydholm.
Men vad är det då som gör jägarna viktiga för samhället? Jo, den självklara delen är att man reglerar viltstammarnas storlek.
– När samhället vill minska en viltart är det jägarna som behöver göra en insats. Och det gör vi. När markägarna ville minska älgstammen fick jägarna successivt reducera stammen. När vildsvinen skapade problem för jordbruket klev jägarna ut för att skydda grödorna. Nu minskar vildsvinsstammen, vilket har varit ett mål. Tack vare vår jakt finns det numera gott om möjligheter att köpa klimatsmart viltkött – vilket är en mycket eftertraktad produkt, säger Magnus Rydholm
Jägarna är inte ute efter att få erkännanden för sina insatser. Men de vill att fler i samhället förstår att den moderna viltförvaltningen är en del av naturvården. Kanske är det därför som Sverige har en rekordhög folklig acceptans för jakt?
Jakten och avskjutningen ger även fakta om trender i viltstammarna. Den bidrar till kunskaper om hur det exempelvis går för bävern och skogsharen. Dessa uppgifter är efterfrågade av såväl myndigheter, lärosäten och politiker.
Men det finns mycket annat som jägarna gör som ganska få känner till. Exempelvis vilken viktig roll Svenska Jägareförbundet har för att stödja Statens Veterinärmedicinska anstalt i arbetet med sjukdomsövervakningen – det vill säga att ha koll på de vilda djurens hälsa.
– Vi bidrar med både provtagningar, insamlingar och att skicka in självdöda djur vilket ger myndigheten fakta och kunskap om vilka sjukdomar som finns i viltstammarna. De pengar jägarna betalar in för det statliga jaktkortet har också finansierat merparten av all viltforskning i landet.
En samhällsnytta som däremot allt fler känner till är det arbete som läggs ned på att spåra upp trafikskadat vilt.
– Vi utbildar eftersöksjägare och stödjer Nationella viltolycksrådet. Idag får jägarna en viss kostnadsersättning för sina insatser. Men det är få länder i världen som har professionella jägare som dygnet runt hjälper polisen med viltolyckor. De brinner för sitt uppdrag och är mycket seriösa. Hundarna som används är specialtränade för att lösa dessa uppgifter.
– Jakten ger således många nyttor för samhället och skapar en meningsfull och rolig sysselsättning för nästan 300 000 jägare, säger Magnus Rydholm.
Faktaruta: Några av jägarnas samhällsnyttor
- Viltinventeringar. Jägarna inventerar mycket av det vilt som finns i skogarna. Det sker genom olika inventeringsmetoder. Resultaten används bland annat av viltforskare och för att skapa mer kunskap om de vilda djuren.
- Invasiva arter. Djurarter som inte hör hemma i den svenska naturen och kan ställa till med skador för den biologiska mångfalden behöver stoppas från att etablera sig i landet. Svenska Jägareförbundet driver projekt, som finansieras av Naturvårdsverket, för att genomföra riktade insatser mot exempelvis mårdhund, bisam och mink.
- Trafikeftersök: Var nionde minut – dygnet runt, året runt – inträffar en viltolycka. Jägare spårar upp och avlivar vilt för att minska djurens lidande.
- Utbildar jägare: För att jägare ska ha rätt kunskaper och etik som speglar samhällets förväntningar hålls årligen mängder med utbildningar. Svenska jägare har i ett internationellt perspektiv en mycket hög kunskap.
- Sjukdomsövervakning: Djur blir sjuka ibland. Utbrott av olika smittor dyker upp. För att kunna hantera och minska sjukdomar behövs kunskap om vilka sjukdomar viltet har. Jägarna hjälper myndigheterna att samla in bland annat prover och skicka in självdöda djur.
- Viltstammarnas storlek: Genom avskjutningsrapporter och olika inventeringar får samhället kunskap om hur det går för de olika viltarterna. Genom de verktyg och metoder kan man utläsa trender i stammarna.
- Kunskap: Såväl politiker, myndigheter, kommuner som allmänhet behöver och vill ha aktuell kunskap om viltarter och hur jakten bidrarr till samhällsbygget. Utan ett systematiskt arbete och sammanställningar av forskning kan inte viltförvaltningen byggas på fakta. Svenska Jägareförbundet har därmed en viktig roll att förmedla kunskap.
- Viltforskning: Jägarnas avgifter till det statliga jaktkortet samlas i Viltvårdsfonden, som har finansierat stora delar av all viltforskning i landet.
- Viltvård: I det intensiva brukandet av jord och skog behövs ibland insatser för att återskapa våtmarker, förbättra biotoper och skapa foder. Den viltvård som jägarna utför i jordbrukslandskapet gynnar inte bara det jaktbara viltet utan även fåglar, insekter, fjärilar.
- Rädda viltarter: Under lång tid har Svenska Jägareförbundet varit aktivt i att hjälpa arter som har det svårt. Utter och bäver är två arter som det idag går bra för. Numera arbetar förbundet bland annat med att rädda den hotade fjällgåsen.
|
