Utemässan i Lycksele lockade på söndagen till debatt om Renmarkskommittén och fjälljakten. Moderator var Calle Franklin, ordförande i Jägareförbundet Västerbotten som med säker hand lotsade panelen och publiken genom denna komplicerade fråga på ett lättsamt och förklarande sätt.

Bakgrunden till debatten är den pågående utredningen av renskötsellagstiftningen som ska fastställa vem eller vilka som ska ha rätt att upplåta jakt och fiske på statlig mark i fjällområdet.
I panelen ingick Hans Geibrink från Svenska Jägareförbundet och Magnus Bidner från Jägareförbundet Sorsele. Från politiskt höll slöt man upp med Isak Frohm (S) riksdagspolitiker, Roland Sjögren (KD) kommunalråd i Lycksele och Daniel Johansson (V) från Storuman.
I panelen deltog även Björn Jonsson från Länsstyrelsen i Västerbotten som representant för den myndighet som idag förvaltar småviltjakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen.

"...det är viktigt att det blir en bred politisk lösning i denna svåra fråga. Det handlar om att göra majoriteten någorlunda nöjd"

Isak Frohm som även ingår i den parlamentariska grupp som är knuten till Renmarkskommittén tydliggjorde att det är viktigt att det blir en bred politisk lösning i denna svåra fråga. Det handlar om att göra majoriteten någorlunda nöjd.
- Varför har det dröjt så länge att anamma det riksdagen beslutat redan i maj 2021 om att utredningen ska ta hänsyn till fler grupper, näringar och minoriteter än endaste samer? frågade en person i publiken Isak Frohm.
Frohms förklararing handlade bland annat om att en ny regeringsbildning och Ukrainakriget haft betydelse för fördröjningen.

Från politiskt håll i panelen var man överens om att denna fråga i första hand måste lösas politiskt och inte via juridiken, något som politiken borde gjort för länge sedan, enligt Frohm.

Magnus Bidner, Jägareförbundet Sorsele och själv jägare i fjällområdet var tydlig med den stora oro som finns bland jägare, fiskare och övrig ortsbefolkning om vad som ska hända i framtiden.
- Våra barns och kommande generationer möjligheter att jaga, fiska och leva friluftsliv på marker där vi levt och verkat sedan länge tillbaka riskerar att förvinna, påtalade Bidner.
Daniel Johansson (V) från Storuman presenterade sig som same utan att vara samebymedlem och därför inte kopplad till något renskötselföretag/sameby. Daniel kunde bekräfta den komplexitet som fjälljaktsfrågan innebär och att det inte finns någon ”quickfix” i frågan.

Panelen var överens om vikten av att hålla isär begreppen renskötselföretagare och samer, då endast en mycket liten minoritet av alla samer är medlem i en sameby och i och med det ett ingående renskötselföretag.

Björn Jonsson från Länsstyrelsen i Västerbotten var tydlig med att man från länsstyrelsehåll vill att nuvarande system även ska gälla i fortsättningen. Det vill säga att staten i egenskap av markägare även ska upplåta jakten och fisket på dessa marker.
Hans Geibrink, ansvarig för fjälljaktsfrågor i Svenska Jägareförbundet och även med i den expertgrupp som är knuten till Renmarkskommittén, redogjorde för förbundets uppfattning.
- Från Jägareförbundet tycker vi det är mycket viktigt att jakt- och fiskerätten även i fortsättningen ska vara knuten till markägandet och detta självklart även ska gälla där svenska staten är markägare, samt att jakt och fiske på statens marker i fjällområdet i första hand ska upplåtas till jägare och fiskare bosatta i Sverige.

Panelen var överens om tagen och att Jägareförbundets linje att alla ska ha samma rätt till statens mark var den uppfattning som rådde. Panelen var även överens om att både politiker i allmänhet och övriga berörda har stora kunskapsluckor när det rör Renmarkskommittén och fjälljaktsfrågan och att det finns ett stort behov av fortsatt information.