Redan vid förra årets medlemsundersökning blev det tydligt att medlemmarna är missnöjda med hur älgförvaltningen fungerar. Därför har Svenska Jägareförbundet dragit igång ett omfattande arbetet för att kunna bestämma hur man vill ha framtidens älgjakt och förvaltningssystem.

– Startpunkten för arbetet är en undersökning, som riktar sig mot medlemmarna. Den avslutades 10 maj. Vi har fått 15 000 svar vilket är väldigt bra. Samtidigt har vi fått tillräckligt många svar i alla län för att kunna bryta ned resultatet, säger Daniel Ligné.

Han menar att den höga svarsfrekvensen understryker betydelsen av att förbundet lyssnar på medlemmarna och jobbar aktivt med älgförvaltningen framöver.

– Dock ska man komma ihåg att älgenkäten bara är ett underlag i arbetet. Ännu viktigare är dialogen inom organisationen. Och vi planerar för möten där vi ska lyssna in organisationens synpunkter och tankar om hur älgjakten fungerar – och vad förbundet vill, förklarar Daniel Ligné.

Han berättar att förbundet i slutskedet kommer att skicka ut en remiss till länsföreningarna om vägen framåt. Så det kommer finnas många tillfällen för att ha synpunkter på den väg förbundet väljer.

– Hela processen med att forma Svenska Jägareförbundets hållning kring älgförvaltningen ska genomsyras av öppenhet, delaktighet och ett ”underifrån-perspektiv”. Viltförvaltningen är lokal och regional. Då måste man lyssna på erfarenheter och kunskap som finns ute i landet. Annars blir resultatet inte bra.

Tanken är länsföreningarna ska få en övergripande bild av enkätsvaren redan innan årsstämman. Men först efter sommaren kommer alla analyser av enkäten vara klara.

– Det finns ett intresse från andra aktörer om vad medlemmarna har svarat. Men resultatet äger förbundet och vi ska låta processen få ta den tid som behövs. När vi kommunicerar resultat från enkäten är alltså inte bestämt än, säger Daniel Ligné.