Den nya studien har undersökt betestrycket på tall, björk och asp i förhållande till mängden foder, mängden älg och boniteten. Betestrycket har mätts som andelen skadade stammar enligt ÄBIN. Undersökningen har genomförts i Götaland och Svealand.

Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan älgtäthet och andelen betade eller skadade stammar för tall och björk. En större andel av stammarna skadades alltså där älgtätheten är högre. Samtidigt minskade dock andelen skadade stammar med ökande fodermängd för tallen. Betydelsen av mängden tallfoder var ungefär dubbelt så stor som betydelsen av älgtätheten för mängden skador. Resultaten stöds av flera tidigare studier. För den mindre kommersiellt intressanta björken var däremot älgtätheten den klart viktigaste faktorn bland dem som undersökts.

Tidigare har kunskapsläget spretat en del när det gäller betydelsen av lövinslag i tallbestånd för skadebilden. Vissa studier har visat på signifikanta negativa effekter av björkinslag, medan andra inte har gjort det. Den nya studien kan kanske förklara en del av skillnaderna i tidigare resultat. Man fann ingen generell effekt av mängden björk i tallbestånden, men väl en klart negativ effekt av överskuggande björk. Skuggas tallen växer den långsammare. Den tar sig därmed inte lika snabbt ur betningsbar höjd, och dessutom kan smakligheten påverkas positivt.

Vad innebär då de nya resultaten för förvaltningen? Vi kan med ännu större säkerhet lyfta fram betydelsen av att förvalta fodret aktivt för att minska skadorna på tall, och inte bara försöka skjuta ned älgstammen. Båda faktorerna spelar roll, och vi bör arbeta med bägge.

Rent praktiskt bör man inom skogsskötseln sätta fler plantor, eller ännu hellre arbeta med täta självföryngringar. Då drar man även nytta av att andra undersökningar visat att självföryngrade plantor är mindre smakliga. Vid beslut om när och hur man ska röja bör man prioritera att ta bort överskuggande löv.

Slutligen så fann studien ingen signifikant effekt av älgstammens täthet på andelen skador på asp. Resultaten ger därmed indirekt stöd till tidigare studier, som visat att aspen inte i första hand begränsas av betestrycket utan av andra faktorer. Viktigast är skogsskötseln enligt de sammanställningar som gjorts.

Vid tolkningen av resultaten är det viktigt att tänka på att merparten av variationen i skador inte förklarades av någon av de undersökta faktorerna. Det finns en mängd olika faktorer som påverkar betestrycket, vilket är förklaringen till den svaga kopplingen mellan älgtäthet och mängden skador.

Nedan finns en länk till hela artikeln.