I mediebrusets tid är SVT:s långsam-tv ”Den stora älgvandringen” en tittarsuccé. Under miljontals strömmade timmar har människor vilat ögonen på tallar, vatten, vårvintriga väderskiften – och älgar. Samtidigt är älgens livsmiljö i förändring och älgen befinner sig i både forskningens och viltförvaltningsdebattens hetluft. Allt detta är orsaken till att stiftelsen Sveriges Vildnads årliga seminarium i år fokuserade helt på älgen. Stiftelsens ändamål är bland annat att stödja viltvården och en framåtriktad viltförvaltning.
– Det rapporteras att Sverige har världens tätaste älgstam, men också att älgstammen minskat så snabbt att älgen kan komma att rödlistas. Seminariets syfte var att belysa kunskapsläget samt inspirera till samtal om hur älgen kan förvaltas för framtiden, säger Bodil Elmhagen.

Föreläsarna gav under dagen en bra helhetsbild. Statens lantbruksuniversitet (SLU), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Norsk institutt for naturforskning (NINA) med flera höll föredrag om älgens framtid, förvaltning, viltsjukdomar och skogsskötsel. Det var en frågestund kopplat till varje föreläsare och i mån av tid besvarades frågor från såväl publik på plats som digitala åhörare.
– Det var rekordmånga som anmält intresse i år, vi var runt 150 personer på plats på Öster Malma och över 300 personer anmälde sig för att delta via länk digitalt, då vi valde att köra detta som ett Teams-webbinarium, säger Bodil Elmhagen.

Älgens hälsa nu och då

Viltsjukdomsövervakningen firar i år 75 år och från SVA fick åhörarna en inblick i älgens hälsa i dåtid, nutid och framtid.
– Intressant att försöka se större koppling med viltbiologi och viltekologi i stort. En viktig utmaning för att älgen ska finnas kvar. Alla är engagerade och intresset är stort, vilket är roligt, säger Erik Ågren, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Han berättade även om hur viktigt det är att jägare skickar in prover till SVA, från vilt som har sjukdomar, missbildningar och andra tydliga tecken på att något är fel.

Med många mil gräns mot Norge berättade Barbara Zimmermann. Høgskolen i Innlandet, Norge, om bland annat vandringsälgen, som rör sig över gränsen till och från olika säsongers bete. Jo Inge Breisjøberget från Norge tog upp älgförvaltning och utformning i vårt grannland. Att flerartsförvaltning och samverkan över gränser behövs och är än mer viktigt nu när varg och björn ökar.
– Vi måste tänka större än min och din älg, vår och er älg. En bra strategi behövs, kvalitet före kvantitet. Helt enkelt förvalta älgen i ett evighetsperspektiv, säger Jo Inge Breisjøberget, jakt- och fiskechef på norska statens skogsbolag Statskog.

Många föreläsare fanns på plats

Jonas Kindberg från Skandinaviska björnprojektet, SLU och NINA berättade om björnens predation på älg och pågående forskning i ett flerartsperspektiv.
På plats fanns även Ebba Henning-Planck från Skogsstyrelsen och Jens Andersson från Naturvårdsverket. De berättar om åtgärdsförslag och kunskapshöjande insatser som tas fram, i samarbete med SKS, regering och Svenska Jägareförbundet med flera.

Henrik Thurfjell och Fredrik Widemo representerade SLU när rödlistning och älgens framtid lyftes. Och journalisten, författaren och fotografen Henrik Ekman föreläste på temat "Dagens älgar och dagens svenskar - vems angelägenhet är älgen".
– Det är 20-30 år sedan jag bevakade älgen som reporter. Forskningens rön och den här problematiken med flera arter idag, det är mycket spännande, säger Henrik Ekman.

– En härlig dag med stor diversitet av ämnen, duktiga föreläsare och bra diskussioner. Bra att få träffas, prata och nå ut, säger Märtha Wallgren, Skogforsk (Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut).

Nedan kan du se en kort film från dagen.