I delar av Sverige kommer våren flera veckor tidigare än för 50 år sedan, vilket påverkar tillgången till föda för viltet. Det kan i sin tur påverka när ungarna föds och när de blir självständiga. Men när förutsättningarna i naturen ändras hinner inte alltid djuren anpassa tidpunkten för ungarnas födsel, som delvis styrs av dagslängden. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ska nu undersöka detta i ett nytt forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket.
– Genom det här projektet får vi en unik möjlighet att bedriva forskning på sju olika arter parallellt, från södra till norra Sverige. Samtidigt kommer vi studera om det finns generella mönster för hur och om klimatförändringar påverkat arterna, säger Fredrik Widemo, SLU.

Arterna som ska studeras är rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver.  Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att se över jakttiderna minst vart sjätte år är bakgrunden till utlysningen. Vid den förra översynen konstaterades att dagens jakttider för dessa arter baseras på underlag som kan vara föråldrade.
Forskarna kommer även undersöka när jakt bedrivs på de olika arterna idag, och jägarnas attityder till jakttiderna. Men redan nu kan du bidra till detta projekt. Om du ser en nyfödd unge av någon av arterna, kan du hjälpa till genom att rapportera i SLU:s artportal.

Forskningsprogrammet Reproduktionstider hos däggdjur i en föränderlig värld genomförs i nära dialog med Naturvårdsverket och översynen av jakttiderna.