Våren är högsäsong för inventeringar av olika slag och bland annat spillningsinventeras stora områden för att få mer kunskap om våra viltstammar. Sverige är världsledande när det kommer till viltförvaltning och den helt avgörande orsaken är att jägarna kontinuerligt följer viltstammarnas tillstånd och utveckling. Både för eget kunskapsbehov, såväl som övriga samhällets.
–  I viltförvaltningen är det bättre ju fler metoder som finns för att följa viltstammarnas variationer. Spillningsinventering är en viktig metod och ett bra komplement till avskjutning och älgobs. Om flera kurvor visar likartade trender så kan man vara rätt säker på att det speglar populationens utveckling, säger Göran Bergqvist, nationellt ansvarig för viltövervakning på Svenska Jägareförbundet.

Spillningsinventering

Spillningsinventering ger ett mått på älgtätheten under en viss tid, till exempel en vinter. Genom att inventera provytor räknar man antalet spillningshögar som i sin tur räknas om till älgdygn (älgen lämnar 14–17 högar/dygn). Antalet älgdygn över en viss tid i ett visst område avslöjar älgtätheten. Metoden kan vara billig men är arbetsintensiv och kräver många arbetstimmar.

Stor mängd data från provytor

Det som underlättar arbetet sedan några år tillbaka är att många jägare numera använder Viltdatas app på plats i skogen, där även resultatet går att se publikt efteråt. Det är en mycket stor mängd data som lagras när uppgifter från alla provytor samlas in. Sammantaget lägger jägarna ner cirka 20 000 timmar när de inventerar cirka 5 miljoner hektar.
– För oss jägare väger kunskap och fakta tyngre än gissningar. När vi är färdiga med årets spillningsinventering vet vi mer om hur älg- eller rådjursstammen ser ut, säger Göran Bergqvist.

I filmen nedan visar jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen hur det går till att spillningsinventera.