Afrikansk svinpest är en virussjukdom som smittar vildsvin och tamgris. Nästan 100 % av de infekterade djuren dör, oftast inom 5-10 dagar. Vanliga symptom är hög feber, nedsatt aptit, diarré, andningsbesvär, ostadig gång och rödlila missfärgningar på huden. En del djur dör så snabbt att de inte hinner utveckla några symptom.

Afrikansk svinpest sprids genom direktkontakt mellan djur, men också via kontaminerad miljö och köttprodukter. Hos ett infekterat djur finns viruset i blod och vävnader, och det utsöndras i spillning, urin och saliv. I miljön utanför djuret kan viruset överleva minst några dagar eller veckor, beroende på vilken typ av miljö det är, men därutöver kan viruset överleva flera år i kylt, rökt, saltat, torkat och fryst kött. Viruset kan också överleva länge i kadaver efter djur som dött av sjukdomen.

Svinpest kan därför spridas på två sätt i landskapet. Dels genom att infekterade vildsvin eller tamgrisar smittar varandra vilket gör att virusets utbredning successivt ökar. Dels genom att sjukdomen "hoppar" till nya platser med människans hjälp via kontaminerade köttprodukter eller föremål, samt genom transport av infekterade djur. Matrester som ges till grisar - eller slängs där vildsvin kan komma åt dem - anses vara en viktig spridningskälla.

Afrikansk svinpest fanns ursprungligen bara hos vårtsvin, och möjligen andra vilda grisdjur, i Afrika söder om Sahara. Det virus som nu sprids i Europa introducerades till Georgien 2007, förmodligen via kontaminerat matavfall. I Europa sker en stor del av spridningen bland frilevande vildsvin, vilket gör att sjukdomens utbredning successivt ökar. Utöver spridningen grisdjur emellan har viruset också hoppat till nya platser med människans hjälp, vilket ökat spridningstakten.

Från Georgien spreds den afrikanska svinpesten till bland annat Ryssland, Belarus och Ukraina. Den nådde Estland, Lettland, Litauen och Polen 2014 och fortsätter sprida sig i Östeuropa. Ungern, Rumänien, Slovakien, Bulgarien och Grekland hör till de länder som drabbats. År 2020 bekräftades det första fallet i Tyskland, nära polska gränsen, och sjukdomen har sedan spridits i framför allt östra Tyskland. I slutet av 2022 påvisades afrikansk svinpest också i Tjeckien nära polska gränsen. Sedan 2018 har svinpesten även spridits snabbt hos tamgris i Kina, och sjukdomen har också nått sydostasiatiska länder som Mongoliet och Vietnam.

När viruset gör långväga hopp till helt nya områden ger det upphov till så kallade punktutbrott, till exempel hos vildsvin i Tjeckien 2017, i Belgien 2018, i tre separata regioner i Italien under 2022-2023, samt i Fagerstatrakten i Sverige 2023. Vid punktutbrottet i Tjeckien 2017 kunde viruset bekämpas och utrotas (här kan du läsa hur). Punktutbrottet som upptäcktes i Belgien i september 2018 bekämpades med samma metoder och även där kunde utbrottet stoppas genom att viruset utrotades.

Under 2022 minskade antalet fall av afrikansk svinpest som rapporterades inom EU. Det är inte fastställt vad som orsakat minskningen, men att vildsvinsstammen gått ner i drabbade områden kan ha bidragit. Trots att antalet rapporterade fall minskade, så fortsatte sjukdomen spridas geografiskt till nya områden. Under första halvan av 2023 ökade antalet rapporterade fall inom EU igen.

Forskning för att ta fram ett vaccin pågår, men erfarenhetsmässigt uppskattar man att det kommer ta lång tid innan det finns ett färdigt och tillräckligt testat vaccin att tillgå, som också är praktiskt användbart för vildsvin.

Afrikansk svinpest upptäckt i Fagersta i september 2023

Afrikansk svinpest påvisades den 6 september hos ett vildsvin som hittats dött i närheten av Fagersta. Det testade djuret var ett av totalt sju vildsvin som hittades döda inom ett begränsat område kring månadsskiftet augusti-september. Det är långt till närmast smittade område i Europa så det handlar om ett långväga hopp i sjukdomens utbredning. Det är inte känt hur smittan har kommit till Sverige.

Länk till SVA:s pressmeddelande

Länk till Jordbruksverkets pressmeddelande