Om ett punktutbrott skulle inträffa i Sverige måste åtgärderna följa EU:s regelverk. Det kommer vara nödvändigt att utrota viruset genom en tillfällig och lokal utrotning av vildsvinen i det drabbade området. Om inga nya utbrott inträffar kan området slutligen förklaras fritt från smittan. Genom att hindra viruset från att spridas vidare från utbrottsplatsen räddas vildsvinsstammen och jakten i resten av Sverige. 

Åtgärderna som ska användas inom EU bygger på erfarenheter från en lyckad bekämpning av ett punktutbrott i Tjeckien 2017. De tjeckiska åtgärderna har också använts framgångsrikt i Belgien efter ett punktutbrott 2018. Både Tjeckien (2019) och Belgien (2020) kunde genom åtgärderna förklaras fria från afrikansk svinpest.

Den tjeckiska modellen

I grova drag bygger det tjeckiska bekämpningspaketet på en rad åtgärder som genomförs i olika zoner kring platsen där ett utbrott upptäckts.

Steg 1

Först fastställs smittans utbredning genom att man söker igenom området kring utbrottsplatsen efter döda vildsvin som provtas. Man gör även bedömningar utifrån hur stora områden vildsvin brukar röra sig över, samt viruset spridningstakt i en vildsvinspopulation som i genomsnitt är 1-2 km i månaden. Erfarenheter från bekämpningen av punktutbrottet i Belgien visar att det kan vara bättre att ta till lite i överkant när storleken på den smittade zonen fastställs. I Belgien började man med ett för litet område och fick utöka områdets storlek när nya fall upptäcktes utanför detta, vilket fördröjde och försvårade bekämpningen.

Inom den smittade zonen görs inledningsvis så lite som möjligt. Det är viktigt för att undvika att vildsvinen störs, sprider sig från området och tar viruset med sig. För att undvika att människor stör vildsvinen eller för ut smitta, exempelvis via skor, kläder eller föremål som kontaminerats av virus, införs restriktioner som minimerar mänskliga aktiviteter i området.

Steg 2

När den smittade zonen fastställts kan olika former av stängsel sättas upp för att hindra vildsvin från att röra sig ur området. Redan befintliga viltstängsel och spridningsbarriärer nyttjas och kan kompletteras. Helt nya stängsel kan också sättas upp, särskilt på strategiskt viktiga platser.

En intensifierad vildsvinsjakt genomförs utanför det smittade området. Syftet är att skapa en zon helt utan vildsvin eller med så få vildsvin som möjligt. Den zonen utgör sedan en buffert mellan det smittade området och friska vildsvinspopulationer. Om ett smittat vildsvin skulle ta sig ut ur det smittade området har man minimerat risken att det ska träffa på och smitta andra vildsvin.

Steg 3

Efter en tid - kanske någon månad - har en stor del av vildsvinen inom den smittade området dött av viruset. Det minskar risken för att smittade vildsvin rör sig ut området och sprider smittan vidare, även om det fortsatt är viktigt att minimera störning. Nu avlivas resterande vildsvin av särskilt utbildade jägare med jaktmetoder som stör så lite som möjligt samtidigt som jägarna följer biosäkerhetsrutiner som minimerar viruskontaminering av miljön. Samtliga kadaver av fällda eller självdöda vildsvin förs bort och destrueras, för att smittan inte ska finnas kvar i miljön.

Steg 4

Slutligen följer en tid av övervakning och provtagning. Om inga nya fall inträffar kan området förklaras fritt från afrikansk svinpest och öppnas upp igen.

Bekämpning av ett utbrott i Sverige

För Sveriges del har myndigheterna under ett antal år arbetat fram en beredskapsplan tillsammans med berörda parter, däribland Svenska Jägareförbundet. Jägarna har en avgörande betydelse för att planen ska kunna genomföras om Sverige drabbas. Läs mer här

Jordbruksverket är beslutande myndighet vid bekämpning av ett utbrott av afrikansk svinpest i Sverige. Jordbruksverket samverkar med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som i egenskap av expertmyndighet hanterar exempelvis provtagning och uppföljning.

Följ länken till Jordbruksverket (nedan) för aktuell information om  bekämpning av utbrott i Sverige.