Fem av EU:s medlemsstater – Danmark, Estland, Frankrike, Italien och Lettland – kräver i ett gemensamt uttalande att EU hittar nya vägar för att bättre säkerställa att flexibla lösningar och lokal kunskap tas i beaktande i förvaltningen av varg och andra rovdjur.
– Det är bra att fler länder upplever att EU:s statiska regler gör det svårt att flexibelt förvalta rovdjur, säger generalsekreterare Bo Sköld.
Uttalandet som publicerades samma dag som EU-domstolens dom i det finska vargfallet uppmärksammar att Europas vargpopulationer ökar kraftigt och nu ligger på över 17 000 individer enligt en rapport från 2018 som presenterades i Europaparlamentet. Samexistensen mellan varg och landsbygdsbefolkningen runt om i Europa beskrivs som en stor utmaning, i synnerhet eftersom ekonomiska och kulturella värden påverkas.
I Sverige har vargen som bekant uppnått gynnsam bevarandestatus och har mycket höga koncentrationer i delar av landet vilket påverkar lokalbefolkning och näringar negativt.
– Vi märker att det blir allt viktigare med internationellt samarbete i viltförvaltningsfrågor. Ska vi ha några möjligheter att påverka överstatlig lagstiftning behöver vi få många EU-länder med oss. Just därför arbetar vi aktivt i EU för att det är där många jaktpolitiska frågor avgörs, säger Bo Sköld.
Uttalandet från de fem medlemsstaterna har skrivits mot bakgrund av den pågående översyn som EU-kommissionen genomför av sitt rådgivande dokument om strikt skyddade arter. I detta dokument ger kommissionen sin bild av hur medlemsstaterna bör implementera EU-rätten vid förvaltningen av bland annat rovdjur. Medlemsstaterna uttrycker att de är djupt bekymrade över att kommissionen i sitt senaste förslag verkar se mer till kraven om strikt skydd för rovdjur än till behovet av att anpassa förvaltningen till den lokala verkligheten och de socio-ekonomiska och kulturella förutsättningar som råder där. De kräver därför att kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, hittar nya mer flexibla lösningar som kan skapa social acceptans och resultera i en mer biologiskt och socialt hållbar rovdjurspolitik.
– Vi har en hög till mycket hög vargkoncentration på en begränsad geografisk yta av hela Sverige. Det gör att ett fåtal län med befolkning får ett orimligt högt rovdjurstryck. Tyvärr fastnar ofta rovdjursfrågorna i en sifferexercis om vargstammens bevarandestatus, utan hänsyn till människa, lokala näringar och intressen. Våra ansvariga myndigheter har inte lyckats få med de sociala och socio-ekonomiska aspekterna i förvaltningen, vilka är helt avgörande. Det är inte bra, säger Bo Sköld.
– Det finns också all anledning att se över möjligheterna till gränsöverskridande förvaltningsstrategier för rovdjur mellan länder. Vi delar både genetik och eller revir med våra kära grannar, säger Bo Sköld.
Det gemensamma uttalandet diskuterades med de övriga medlemsstaterna, däribland Sverige, på EU:s råd för jordbruk och fiske i Luxemburg den 14–15 oktober. Kommissionens företrädare som närvarade på mötet gav ett allmänt hållet uttalande om att samexistens mellan människa och rovdjur är viktig samt att EU-rätten ger medlemsstaterna möjlighet att genomföra populationskontroll. Exakt hur kommissionen anser att denna populationskontroll närmare bör ske kommer man dock återkomma till efter att ha djupare analyserat domen i det finska vargmålet. Det återstår därmed att se om kommissionen tar till sig av den växande kritiken mot en alltför stelbent tolkning av EU-rätten i rovdjursförvaltningen.
Det gemensamma uttalandet från Danmark, Estland, Frankrike, Italien och Lettland går att läsa här.
