Foto: Lars Johansson/Mostphotos
Fokus älg
Svenska Jägareförbundets ståndpunkter om älg och älgförvaltningssystemet 2024.
Av Svenska Jägareförbundets årsstämma 2018 beslutad Älgpolicy och av förbundsstyrelsen 2020 antagen Handlingsplan älg framgår Svenska Jägareförbundets grundläggande syn på älgen och älgförvaltningen.
Dessa ligger fast och de ståndpunkter som framförs i dokumentet ska ses som uttryck för vilka åtgärder som krävs för att uppnå fastställd inriktning för älgförvaltningen.
Utöver detta beaktas alltid Våra etiska riktlinjer:
- Vi respekterar viltet, naturen och samhället.
- Vi vårdar en naturresurs på ett hållbart sätt.
- Vi vårdar jaktens namn och rykte.
- Vi söker och förmedlar kunskap.
- Vi är noga med säkerheten.
Nuvarande älgförvaltningssystem har sin grund i betänkandet
Uthållig älgförvaltning i samverkan och Regeringens proposition 2009/10:239 Älgförvaltningen. I propositionen slås fast att målet är att åstadkomma en ekosystembaserad lokal älgförvaltning i syfte att skapa en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesresurserna, ta hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom rovdjursförekomst, trafiksäkerhet och inverkan på biologisk mångfald samt till jordbruk och skador på skog.
15 000 svarade
Under ett flertal år har målsättningen på många håll i landet varit att minska älgstammens storlek för att på så sätt minska skador på tallungskog.
Älgstammens tillbakagång har gradvis accelererat och på flera håll i landet finns inte längre utrymme för en upplevd meningsfull älgjakt.
Parallellt med allt lägre älgstammar minskar ändå inte de skador som förorsakas på tallungskog enligt inventeringsmetoden ÄBIN. Flera samstämmiga studier visar nu att skogsskötselmetoder har större förklaringsgrad för skadenivåerna än älgstammens storlek.
Tilltron till inventeringsmetoden ÄBIN har visat sig vara mycket låg inom jägarkåren och skogsbrukets mål ses som orealistiska.
Under våren 2023 undersökte Svenska Jägareförbundet, genom en öppen webenkät, åsikter kring älgstammens storlek och kvalitet, älgförvaltningssystemets funktionalitet etc. Gensvaret var stort och över 15 000 respondenter besvarade enkäten. Av dessa angav 95% att de var medlemmar i förbundet och 40% att de dessutom var privata markägare.
Enkätsvaren följdes upp av länsvisa dialogmöten med landets alla länsföreningar. Vidare har frågor kopplade till älg och älgförvaltningssystemet varit föremål för remiss till alla landets länsföreningar.
