• Nuvarande älgförvaltningssystem bör behållas men behöver justeras i flera delar för att fungera i enlighet med intentionerna i lagstiftningen och dess förarbeten
• Ett flexibelt förvaltningssystem över hela landet vilket tillåter
  anpassningar utifrån regionala behov
• Dagens älgförvaltningsområden (ÄFO) är i grunden bra för insamling av förvaltningsdata för älg
• För att förvaltningen ska få acceptans och förståelse måste den i högre
  utsträckning bejaka det lokala engagemanget och den lokala kunskapen
• Representanter i älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) ska ha en lokal koppling till området för att skapa trovärdighet i den lokala förvaltningen. Det innebär att möjligheten för en person att vara representant i flera ÄFG ska vara begränsad
• För att undvika jäv ska inte samma person vara ledande företrädare på flera nivåer i samma område (ÄSO/ÄFO/VFD)
• Samråd och dialog mellan älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden (ÄSO) måste ske strukturerat och med viss regelbundenhet, samt dokumenteras bättre
• ÄSO bör ges en större betydelse i förvaltningen vilket innebär att kraven på dessa kan komma att bli mer formaliserade
• Samråd bör ske mellan ÄSO´n inom samma förvaltningsområde
• Alla mål i förvaltningen måste tillmätas samma betydelse. Älgstammens kvalitet är en av hörnpelarna i lagstiftningen och måste få större genomslagskraft i regelverket
• Regelverken måste förtydligas vad gäller länsstyrelsens mandat att hantera grupper och områden som inte fungerar i enlighet med intentionerna i förvaltningen
• Utslagsrösten i ÄFG motverkar ofta den samverkan mellan parterna som eftersträvas och bör därför ses över

Stammens storlek/kvalitet

Inventeringsmetoder

Finansiering