Att sammanställa avskjutningen av älg på nationell nivå ingår som en del i Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag. Jägarnas rapportering av fällda älgar sker till länsstyrelserna och det är dessa data som sedan summeras nationellt. Ett nytt system för älgförvaltning infördes under 2012 vilket har medfört att ett omfattande kontrollarbete har krävts. Sammanställningen har därför dragit ut på tiden men är nu alltså färdig.

I den nya älgförvaltningen har antalet registrerade licensområden minskat, vilket också varit ett syfte. Totalt fanns 5 181 licensområden jämfört med drygt 21 000 året innan. Älgskötselområden (ÄSO), där jägare och markägare frivilligt samverkar kring älgförvaltningen, har ökat i antal från 797 till 959 stycken, och utgör också den största delen av arealen, cirka 57 %. Den ökade samordningen och minskade antalet registreringar innebär att länsstyrelsernas administration för älgjakten kommer att minska radikalt jämfört med tidigare.

Avskjutningen per 1 000 hektar har i genomsnitt varit 2,0 älgar inom licensområden och 3,1 inom ÄSO. Andelen årskalvar i avskjutningen var i genomsnitt 45 % (licensområden 42 % och ÄSO 46 %), medan andelen tjurar av vuxna älgar var i genomsnitt 52 % (licensområden 55 % och ÄSO 51 %).

Nytt från 2012 är också att den hos länsstyrelserna registrerade avskjutningen redovisas på hemsidan älgdata. När de länsvisa avskjutningarna för 2012/13 summeras där så blir totalen cirka 200 älgar fler än vad som redovisas ovan.

- Vi vet i dagläget inte helt vad detta beror på säger Anna Danielsson vid Naturvårdsverket som är projektledare för älgdata. I några fall har länsstyrelser tagit bort felaktigt registrerade älgar i sitt system JAS (Jakt Administrativt System) istället för i älgdata. JAS uppdateras från älgdata, men inte tvärtom. Detta är en delförklaring till varför det i år redovisas cirka 200 fällda älgar för mycket i älgdata.

En detaljerad redovisning av älgavskjutningen 2012/13 finns här.