Viltövervakningen har en lång historia i Sverige, och bygger på frivilliga insatser av jägare. SJF har sedan 1938 ansvarat för delar av viltövervakningen på uppdrag av staten. Insamlingen av avskjutningsstatistik och älgobs har under många år gjorts via Viltdata, nu skapar vi nästa webbapplikation för viltkamerabilder – Viltbild.se.
Viltkameror är sedan 2018 tillåtet för privatpersoner att använda utan särskilda tillstånd från svenska myndigheter, dock krävs tillstånd från den enskilda markägaren. Främst är det jägare som nyttjar denna möjlighet, men länsstyrelser och forskare använder också viltkameror. Hundratusentals kameror och miljontals bilder från hela Sverige erbjuder nya möjligheter att övervaka förändringar i viltstammarna.
Viltkameror har även blivit ett verktyg som används mycket inom forskningen och inventeringar runt om i världen och metoderna för att beräkna viltstammarnas storlekar utvecklas snabbt.
Svenska jägareförbundet påbörjade därför ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet att ta fram en plattform, viltbild.se, för insamling och hantering av viltkamerabilder för att på ett helt nytt sätt kunna inventera och bidra med ny och bättre kunskap till viltförvaltningen.
Viltbild släpps i begränsad omfattning under 2025 och planeras att öppnas upp för samtliga under 2026. Det kommer vara en gratis applikation som är öppen för alla som har en viltkamera, genom att skapa en användare kommer du med några enklare knapptryck kunna ladda upp dina viltkamerabilder. När bilderna har laddats upp kommer de analyseras av AI så du snabbt kan få reda på vilka arter som fångats på bild.
Du kan såklart se dina och andras bilder i viltbild, du kommer kunna filtrera på art, kön, ålder, datum, vem som äger bilderna, platser och så vidare för att snabbt hitta de bilder du är intresserad av. Värt att nämna är att det endast är du som ägare, bortsett från administratörer, som kan se var dina bilder är tagna. Utöver det kommer du kunna stjärnmarkera bilder för att på så sätt lätt kunna hitta dem vid senare tillfällen. Har du svårt att tyda mörkare bilder så finns verktyg för att göra dem ljusare och tydligare.
Är du inte nöjd med den AI som analyserat bilderna så kan du även välja att själv klassificera bilderna för att på så sätt kunna filtrera på kön och ålder till exempel.
En annan funktions som vi byggt är möjligheten att skapa grupper, hit kan du bjuda in jaktlaget eller dina vänner och där dela bilderna med varandra utan att för den delen låta andra användare utanför gruppen att se bilderna. Vill du så kan du även välja att visa kamerans position för gruppmedlemmarna.
Artificiell intelligens
Den artificiella intelligensen (AI) väldigt fort fram och det är många aktörer som tar fram denna typ av teknik, inte minst forskare runt om i världen som tillsammans samarbetar och arbetar fram detta i open source. Vi på jägareförbundet är inget undantag när det gäller detta arbetssätt då vi är säkra på att det är det effektivaste sättet att få en AI med hög precision.
När bilderna laddas upp går de igenom en första AI modell, modellen heter Megadetector och är framtaget av microsoft. Megadetector analyserar bilderna för att identifiera djur, människor och fordon, hittar den människor eller fordon anonymiseras bilderna och originalet raderas. Det skapar ett skydd ifall en användare skulle missa att radera bilder på människor eller fordon så kan AI identifiera dem. Dock är det viktigt att poängtera att oavsett om vi har en AI som kan anonymisera bilder på människor så är det förbjudet att ladda upp sådana bilder på grund utav GDPR.
När Megadetector har gjort första analysen går sedan bilderna igenom en AI modell som identifierar art, här samarbetar vi med två aktörer Trapper och Deepfaune, Trapper med sin TrapperAI möjliggör integreringen av modellen Deepfaune i Viltbild.se. Deepfaune är en modell som kan identifiera 30 olika arter varav 26 finns eller kan potentiellt komma in i Sverige som invasiv art. De arter eller grupper av arter som vi valt är följande: rådjur, vildsvin, dovvilt, kronvilt, mufflonfår, varg, lodjur, björn, räv, grävling, utter, mårddjur, igelkott, ekorre, hare, sumpbäver, tvättbjörn, fåglar, kor, får, häst, getter, hund och katt. Tamdjuren är med ifall kameror sätts upp där dessa arter vistas. Arbete pågår även för att få in arter som älg, ren och järv i modellerna, denna version testas i nuläget.
Sveriges lantbruksuniversitet arbetar också för tillfället med AI modeller för identifiering av kön samt ålder (vuxen/årsunge) hos klövviltet. Målet är också att i framtiden kunna känna igen individer samt analysera viltets kondition.
Är du intresserad av testa viltbild innan det släpps publikt? Mejla då viltbild@jagareforbundet.se.
