Naturvårdsverkets förslag till jakttider för fåglar innehåller både positiva och negativa delar. I Svenska Jägareförbundets remissvar läggs mest fokus på de delar som försvårar eller minskar jakttiderna. Därtill är förbundet mycket tydligt om vem som ska bestämma jakttiderna.

– Vi tycker att beslut om jakttider ska fattas av politiker och är därför emot att Naturvårdsverket får den rollen. Sådana här beslut kräver avvägande kring skadenivåer i för näringar, hänsyn till allmänna värden, kulturella och historiska faktorer, biologisk mångfald och mycket annat. Därför anser vi att regeringen ska fatta besluten – inte en myndighet.

– Förbundet anser också att man behöver se mer till helheten och ha ett bredare anslag. Istället för att fastna enbart i biologi och skrivningar i EU-direktiv behöver jakttider bland annat ta hänsyn till predatorjaktens positiva effekter för biologisk mångfald och de kulturyttringar som sjöfågeljakten innehåller, säger Torbjörn Larsson.

Under processen har mängder av fakta och forskning granskats. Länsföreningarna har bidragit med synpunkter utifrån regionala förutsättningar och vad medlemmarna tycker ända in i slutskedet.
– Lite förenklat kan man säga – om vi tar de stora diskussionsämnena – att Svenska Jägareförbundet vill att kråkjakten ska vara som idag. Ejderjakten ska finnas kvar, men bara omfatta hanfåglar. Råkjakten ska utvecklas. Sädgåsen ska finnas kvar i jakttabellen. Vi vill ha en utredning om att införa sommarjakten på morkulla och mycket annat.

– Förbundet är också positivt till att Naturvårdsverket vill utvidga jakttider på bland annat gäss, ripa, tjäder, orre och vissa änder. Vill man veta exakt vad vi föreslagit kan man läsa vårt remissvar, säger Torbjörn Larsson.

I juni lämnar Naturvårdsverket sitt förslag till regeringen. Exakt hur landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) väljer att hantera förslaget är ännu okänt.