Så äter vi viltkött - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Jakten genererar ungefär 20 000 ton viltkött årligen. Av det står rådjuret för sex procent. Foto: Mostphotos

Så äter vi viltkött

Visste du att 22 procent av svenskarna äter viltkött minst en gång i månaden? Och att 40 procent av stockholmarna tycker att det är viktigt att kunna äta viltkött? #gillaenjägare

Så här ser viltköttsätandet i Sverige:

  • Historiskt sett har vi förmodligen ätit nästan alla viltarter i Sverige, möjligen med undantag av varg, några mindre rovdjur och doppingar. Köttet från olika arter har beskrivits som allt från läckert till ätligt när nöden kräver det.
  • När Svenska Jägareförbundet bildades 1830 var klövviltet nästan utrotat. Ett viktigt mål för förbundet var att rädda älgen genom en etisk och faktabaserad förvaltning. I takt med att stammarna återhämtat sig har klövviltet blivit en viktig förnyelsebar resurs som idag står för 97 procent av det kött som jakten genererar.
  • Viltkött är fettsnålt samtidigt som det fett som finns till stor del består av fleromättat omega-3-fett som anses kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Kött från konventionellt producerade tamdjur innehåller i högre grad mättade fetter som är sämre ur hälsosynpunkt. Viltkött innehåller dessutom höga halter av vitamin C och E som fungerar som antioxidanter.
  • Jakten genererar ungefär 20 000 ton viltkött årligen. Merparten kommer från det största djuret, älgen, som står för 60 procent av den totala köttmängden.
    Det mindre rådjuret står för sex procent och fågel för drygt två procent. På senare år har andelen vildsvinskött ökat och utgör nu så mycket som 25 procent.
  • Det äts mer viltkött i norra Sverige än i syd, men i genomsnitt äter 22 procent av svenskarna viltkött minst en gång i månaden.
    Minst viltkött äter man i Stockholms län, där 16 procent äter viltkött minst en gång i månaden. Samtidigt tycker 40 procent av stockholmarna att det är viktigt att kunna äta viltkött.
  • Av den icke-jagande delen av befolkningen äter 65 procent viltkött minst en gång per år. Det är ungefär lika vanligt att de fått köttet från en jägare i vän- eller familjekretsen, som att de köpt det i butik, eller ätit det på restaurang.
  • 50 procent tycker att det är viktigt att kunna köpa viltkött i en affär eller gårdsbutik. 43 procent tycker det är viktigt att kunna köpa viltkött på restaurang. 35 procent tycker det är viktigt att kunna köpa viltkött från en jägare.
  • Forskning har visat att en positiv inställning till viltkött bland människor som inte jagar hänger samman med erfarenhet av jakt och jägare. De som känner jägare och äter viltkött gillar jakt i högre grad än andra. 81procent av icke-jägarna anser att jakt bidrar till att upprätthålla balansen i naturen och 69 procent att jakt är en viktig tradition på landsbygden.

Uppskattningsvis äter minst 100 miljoner människor i Europa ”vild mat” åtminstone ibland. Det kan vara växter, bär och svamp, men också viltkött.
Att samla in och äta mat från naturen ger både rekreation och en känsla för platsen där man lever. Det kan vara en viktig del av människors identitet, samtidigt som ”vild mat” ingår i det natur- och kulturarv vi tar del av när vi reser och provar det traditionella köket på platser runtom i världen.

Viltköttet är bara ett resultat av alla insatser som svenska jägare gör för miljön, människan och samhället. Så även om du inte själv jagar, gillar du förmodligen jägare utan att veta om det. Gilla en jägare!

Källor:
Danell K & Tunón H. 2016. Nyttjande av vilt. Ur: Jaktens historia i Sverige. Vilt – människa – samhälle – kultur (Red. Danell K, Bergström R, Mattsson L & Sörlin S)
Ljung PE, Riley SJ, Heberlein TA & Ericsson G. 2012. Eat prey and love: game-meat consumption and attitudes toward hunting. Wildlife Society Bulletin 36: 669-675.
Ljung PE, Sandström C, Ericsson G & Kvastegård E. 2014. Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär. Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 2014: 2.
Schulp CJE, Thuiller W & Verburg PH. 2014. Wild food in Europe: A synthesis of knowledge and data of terrestrial wild food as an ecosystem service. Ecological Economics 105: 292-305.
Wiklund E & Malmfors G. 2014. Viltkött som resurs. Naturvårdsverket Rapport


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2018-11-27 2018-11-29