7 frågor om vapen och skytte - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny
Övningsskytte på skjutbana. Foto: Madeleine Lewander

Övningsskytte på skjutbana. Foto: Madeleine Lewander.

7 frågor om vapen och skytte

Här hittar du svar på några vanliga frågor om vapen och skytte.

Vad finns det för olika vapen?

De vanligaste vapnen i Sverige är kulvapen, hagelvapen och kombivapen i olika kalibrar.


Vad innebär ”säker vapenhantering”?

Säker vapenhantering är något som ska tillämpas av alla, och innebär att du ska hantera ditt vapen på ett sådant sätt att du inte utsätter dig själv eller någon annan för fara. Det innebär bland annat att du inte laddar vapnet innan du är ute på sitt pass, att du har kontrollerat att vapnet är säkrat och att loppet är fritt.

Vilka vapen får användas i Sverige?

Vilket vapen som får användas bestäms av vad det är för vilt du tänker jaga. Vid jakt på vissa viltslag, bland annat älg, kronvilt och björn får endast kulvapen användas. Vid rådjursjakt är hagelvapen tillåtet, men dessa jagas lika ofta med kulvapen. Vapen som generellt är förbjudna är helautomatiska vapen, pilbåge och enhandsvapen.
Läs mer här 

Kan jag använda vilken ammunition som helst?

Bild på olika sorters patroner
Patroner för kulvapen och hagelvapen.

Nej, det kan du inte. Ammunitionen du använder måste vara anpassad till ditt vapen, samt anpassad efter viltet du tänker skjuta. Exempel: Om du tänker skjuta älg måste du skjuta med ett klass 1-vapen. Om du har ett kulvapen i kaliber 6,5x55 måste du använda en patron som är anpassad efter just den kalibern. Det är viktigt att kontrollskjuta vapnet om du ska byte märke på din ammunition. Olika märken kan ge olika kulbanor, vilket innebär att träffbilden kan ändras och att skottet inte tar där det är tänkt. Läs mer här 

Varför är kulvapen olika klassade?

Det finns fyra olika klasser på kulvapen.

Klass 1: För att räknas till klass 1 måste en kula väga minst 9g och ha en anslagsenergi om minst 2700 J på 100 meter. Detta skrivs ut som E100. Alternativt att kulvikten är lägst 10g och värdet för E100 är minst 2000J. Med en studsare i klass 1 är det tillåtet att jaga alla svenska viltslag.
Klass 2: För att räknas till klass 2 måste kulan väga minst 3,2g och värdet för E100 måste vara minst 800J. Ammunition i klass 2 är tillåtet för allt vilt utom älg, hjort, vildsvin, björn, mufflon, varg, visent och myskoxe.
Klass 3: För att räknas till klass 3 måste kulan väga minst 2,5g och värdet för E100 måste vara minst 200J. Förutom de förbjudna djuren i klass 2 tillkommer också att det är förbjudet att skjuta rådjur, bäver, lo och järv. Med vapen i klass 3 får du skjuta räv, grävling, hare, mårdhund, skogs- och fältfågel, gäss och änder, samt de viltslag som är godkända för klass 4.
Klass 4: För klass 4 finns ingen minsta kulvikt och här mäts inte anslagsenergin i E100,  man utgår i stället från energin vid mynningen. Med ammunition i klass 4 får du bara jaga en del mindre djurarter som till exempel mård, mink, iller, vildkanin och måsfågel. Ammunition ur klass 4 får även användas vid grytjakt efter grävling, räv eller mårdhund. 

Läs mer här

Vad är skillnaden mellan olika kalibrar?

En patrons diametermått är dess kaliber. På ett kulvapen mäts kalibern mellan två motstående bommar i loppet, med ett hagelvapens kaliber fastställs enligt ett gammalt system från tillverkning av eldrör till kanoner. När det gäller patronerna till ett kulvapen betecknas kalibern oftast genom att ange loppkalibern x hylsans längd, exempelvis 8x57 JS.
Läs mer här   

Vad finns det för olika typer av hagelammunition?

Hagelammuniton är en hylsa som är fylld med så kallade hagel, gjorda av antingen bly eller stål. Dessa hylsor finns i olika storlekar, olika vikter och med olika längd – beroende på vad du har för vapen och vilken typ av vilt du ska jaga. Det är mycket viktigt att ladda med rätt hagelpatron!
Läs mer här


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2014-02-06 2016-10-12