1970-1979. I motsats till kritikernas ödesprognoser ökade älgstammen i de båda försökslänen. I Kronoberg hade avskjutningssiffran 1970 mer än fördubblats. Och jägarna i de båda försökslänen var positiva till det nya systemet.
Försökstiden förlängdes och 1977 hade avskjutningen mer än tredubblats i Kronobergs län.
I och med de höga avskjutningssiffrorna i försöksläenen ställde sig många frågan om jakten tog mer än tillväxten.
Flyginventeringar genomfördes 1969, 1970 och 1972. Dessa visade att antalet älgar istället ökade i de båda länen. Reproduktionsförmågan var hög. Den kunde bli över 60 procent när kalvskyttet ökade och kapitalet, de produktiva djuren, sparades. Tidigare trodde man att älgarnas reproduktionstal låg på högst 25 procent.
Även Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen kom med i försöksverksamheten 1971. I övriga landet växte kraven på en hel licensierad jakt.
SAMORDNAD ÄLGJAKT
Regeringen lämnade 1975 en proposition till riksdagen angående riktlinjer för älgvården, den samordnade älgjakten.
Enligt förslaget skulle huvuddelen av jakten bedrivas som licensjakt. Jakttiden skulle vara 20 dagar om inte länsstyrelsen med hänsyn till lokala förhållanden fann skäl till annat. Men propositionen var en kompromiss mellan ytterligheter. Länsstyrelserna skulle således även kunna lämna ”generell tilldelning” omfattande en vuxen älg och en eller flera kalvar.
Generell tilldelning skulle ges på marker som var för små för att utgöra licensområde. Den generella markens minimistorlek kom senare genom Naturvårdsverkets beslut att fastläggas till fem hektar. Jakttiden skulle vara minst två och högst fem dagar.
FEMÅRIG FÖRSÖKSPERIOD
Riksdagen beslutade enligt regeringens proposition och den samordnade älgjakten infördes på försök under fem år med början 1976. Från och med 1977 omfattade försöksverksamheten, med undantag för de tidigare nämnda försökslänen, hela landet utom området ovan lappmarksgränsen i Norrbottens län, markerna ovan odlingsgränsen och Malå sameby i Västerbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. Inom dess områden bedrevs jakten efter de gamla reglerna med licens- och allmän jakt.
I de tidigare försökslänen, Kronoberg, Västmanland och Norrbotten nedan lappmarksgränsen fortsatte den helt licensierade älgjakten.
Licensjakten omfattade efter en tid 95 procent av marken i Sverige. Jaktvårdsområdena var en framgångsrik form för samverkan. Omkring 20 000 generella områden fanns registrerade. De upptog dock bara några få procent av arealen.
Älgstammen växte i allt snabbare takt. Vid en flyginventering i Värmland vintern 1978/79 insågs vidden av ”Älgexplosionen”. Jägarna i länet fick fördubbla avskjutningen från 8 000 till 16 000 djur utan att älgarna minskade åren därefter.
Fortsättning följer....
Av Madeleine Lewander
Källor:
Älgen - Näring och miljö - Jakt och vård (Svenska Jägareförbundet)
Älgen - Djuret skötseln och jakten (Svenska Jägareförbundet)
Älgen, jakten, jägaren (Svenska Jägareförbundet)
