Förbundets arbete med vapenfrågor - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundets arbete med vapenfrågor

Jägareförbundet arbetar sedan 2016 efter en ny vapenpolicy som skiljer sig avsevärt från den ursprungliga från 2007.

Den 13 december 2007 antog förbundsstyrelsen en ”vapenpolicy” med anledning av en motion på tidigare årsstämma. Detta var den första vapenpolicyn och den hanterade främst frågor om förbundets interna arbete om vem som skulle yttra sig på förfrågningar från polismyndigheterna.

Eftersom det förekommit olika uppfattningar bland jaktvårdskonsulenterna ute i landet var syftet att få en enhetlig syn på vapenfrågorna och därför lades all hantering på den juridiska avdelningen på nationella kansliet. Policyn tog också upp vissa frågor om behovsbedömningen i olika typer av vapenärenden och vissa övergripande principer bland annat om militära och militärliknande vapen.

VAPENPOLICYN FÖRÄNDRAS

Efter en ny motion ändrades vapenpolicyn den 11 april 2012 främst i syfte att åter involvera jaktvårdskonsulenterna i arbetet med yttrandena. Eftersom ärenden med koppling till militära eller militärliknande vapen blivit vanligare, angavs också i policyn vilka kriterier som skulle ligga till grund för förbundets bedömning om sådana vapen skulle vara lämpliga för jakt eller inte.
Reglerna i Naturvårdsverkets föreskrifter vad gäller halvautomatiska kulgevär för jakt var och är  alltjämt nämligen att de bland annat ska vara avsedda att efterlikna konventionella kulgevär för jakt, förutom vad gäller omladdningsfunktionen. (Källa: 11 § NFS 2002:18)

Eftersom förbundets yttranden måste ta hänsyn till denna regel och frågor om utseende till sin natur är subjektiva, ville förbundsstyrelsen klarlägga förbundets tolkning av Naturvårdsverkets regel för att motverka godtyckliga bedömningar.

NY VAPENPOLICY 2016

Under de år som följde så avgavs en avsevärd mängd yttranden (cirka 100 årligen) och i ungefär två tredjedelar av fallen tillstyrkte förbundet ansökningarna. Någon enstaka gång hade Naturvårdsverket, som sällan avgav yttranden, en annan uppfattning än förbundet.

Det mest uppmärksammade fallet rör Benelli MR1. I samband med detta så höjdes en del röster för att förbundets vapenpolicy, vad gäller militära eller militärliknade vapen, var otidsenlig och fel. Vissa förstod till exempel inte varför förbundet skulle tycka annorlunda än Naturvårdsverket och avstyrka ansökningar som Naturvårdsverket tillstyrkt.

Fokus hamnade på de förhållandelsevis fåtal ansökningar där förbundet avstyrkt ansökningarna för oftast så gick polismyndigheterna på förbundets linje när polismyndigheten gjorde sin egen självständiga bedömning om vapnens lämplighet enligt vapenlagen.

I augusti 2015 påbörjades därför en översyn av förbundets vapenpolicy, en arbetsgrupp skapades och ett förslag skickades ut på remiss i hela organisationen under hösten så att länsföreningarna och kretsarna skulle få säga sitt. Förslaget innebar en avsevärt förenklad policy.

Missförstånd efter EU-kommissionens förslag

Den 18 november 2015 la EU-kommissionen fram ett förslag om förändringar i EU:s vapendirektiv bland annat om att förbjuda alla halvautomatiska vapen som såg ut som militära vapen eller som kunde laddas med många skott.
I princip innebar förslaget ett förbud mot alla halvautomatsiska vapen med löstagbara magasin.

- Vi har sedan dess tillsammans med främst Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet men även exempelvis Svenska Skidskytteförbundet med kraft arbetat för att stoppa förslaget. Hela bakgrunden till förslaget och att man ger sig på legala vapenägare gjorde att vi sa – gör om och gör rätt, säger Jägareförbundets generalsekreterare Bo Sköld.
Förutom kontakter med svenska myndigheter och regeringen har arbetet inneburit intensiva kontakter med andra organisationer och politiker i EU och Norge.

I samband med arbetet angående EU-kommissionens förslag förstod en del personer inte hur förbundet kunde avstyrka tillstånd på vissa vapen när man besvarade remissförfrågningar från polismyndigheten samtidigt som man arbetade mot EU-kommissionens förslag att förbjuda halvautomater.
- Svaret är enkelt, säger Bo Sköld. Jägareförbundet är bundet av krav på saklighet när vi svarar på frågor om innebörden i de bestämmelser som gäller idag i Sverige.
När Naturvårdsverket beslutat att vissa regler gäller i Sverige så ska förbundet utgå från dem och tolka dem.
- Det betyder inte att vi tycker sådana bestämmelser eller ännu mer restriktiva bestämmelser inom EU är bra, därför motarbetar vi dem, poängterar Bo Sköld.

- Detta faktum kan vara lätt att förstå men det har visat sig att vi inte lyckats med kommunikationen. Eftersom förbundet fick lägga väldigt mycket resurser på olika vapenfrågor och där missförstånd uppstod, så var det naturligt för förbundsstyrelsen att den 12 februari 2016 besluta om en ny förenklad vapenpolicy.

Nuvarande vapenpolicy innebär i princip att förbundet inte yttrar sig i enskilda ärenden om vissa vapen är godkända eller lämpliga för jakt– de frågorna får Naturvårdsverket och polismyndigheten ansvara för.
- Vi yttrar oss i princip bara på begäran av medlemmar om behov för jakt finns eller inte, säger Bo Sköld.

Jägareförbundets och övriga organisationers ansträngningar mot EU-kommissionens förslag under våren 2016 har varit framgångsrika. Den 8 juni 2016 beslutade EU:s ministerråd om sitt förslag avseende förändringar i vapendirektivet som var avsevärt mer hanterbart för såväl jägare som skyttar, även om en del oklarheter och problem kvarstod.
Även EU-parlamentet fattade beslut om sitt förslag avseende förändringar i EU:s vapendirektiv som var avsevärt mindre restriktivt och bättre för jägare och skyttar. Det skedde den 13 juli.

Under hösten har den så kallade ”trilogin” pågått mellan EU:s tre institutioner och kanske kan vi före jul vi få besked om vilken överenskommelse EU träffat avseende förändringar i vapendirektivet och hur det kan påverka jägarna och skyttarna, säger Bo Sköld.

Den 8 december 2016 avslog förvaltningsrätten i Göteborg ett överklagande från en privatperson av polismyndighetens beslut att avslå hans ansökan om att få inneha ett halvautomatiskt kulgevär för jakt, en Benelli MR1 i kaliber .223 Remington.

I domen hänvisar förvaltningsrätten bland annat till ett negativt yttrande från 2015 som förbundsjuristen avgav för förbundets räkning enligt den då gällande vapenpolicyn. Sökanden har under domstolsprocessen vänt sig till förbundet och begärt att förbundet ska ta avstånd från sitt gamla yttrande.

- Enligt den nya vapenpolicyn så jobbar inte längre förbundet på det sättet. Sökanden i fallet är inte medlem hos förbundet och kan inte begära yttranden från oss. Vi kan inte ändra i historieböckerna men vi kan vara tydliga med vad vi står för idag, säger Bo Sköld

- Jag vill understryka att förbundsjuristen som för förbundets räkning utsetts att avge yttranden i enlighet med gällande policy till punkt och pricka fullgjort sitt uppdrag och klandras inte för att ha följt Jägareförbundets policy och arbetsgivarens riktlinjer, säger Bo Sköld.

Förbundsjuristen har också på sociala medier kritiserats för sina kontakter med polismyndigheten och påståtts motarbeta andra skytteorganisationer.
- Vi för en ständig dialog med övriga skytteorganisationer och vi har en god samverkan där vi försöker främja varandras intressen när så är möjligt. Det visar inte minst det senaste årets arbete med EU-kommissionens förslag till nytt vapendirektiv, säger Bo Sköld.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2016-12-19 2019-02-22