V - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

V

V

I ballistiska sammanställningar tecknet för projektilhastighet. Tilläggssiffra anger på vilket avstånd från mynningen uppgiften gäller. Exempelvis uppgiften V50 = 700 m/s anger att projektilen 50 meter från mynningen har hastigheten 700 m/s.

Vapengarderob

Namn på en norm beträffande antalet jaktvapen genomsnittsjägaren anses behöva för en bred jaktutövning. Tidigare har denna norm varit uppdelat på antal vapen av olika sorter, numera är den förenklad till att ange endast det totala antalet. Antalet är sex vapen, och jägaren får själv avgöra hur antalet fördelas på olika vapen, kalibrar och klasstillhörighet. Vid ansökan om ytterligare vapen utöver vapengarderobens sex stycken gäller strängare prövning och restriktivitet. Extra pipor inräknas inte i antalet. Inte heller sportskyttevapen och pistol för jaktbruk, grytpistol.

Vapenlicens

För förvärv och innehav av jaktvapen krävs av polismyndigheten utfärdad licens. Licens ges efter prövning till person som styrker behov av vapnet, såvida inte utredningen visar att den sökande är olämplig att inneha vapen, exempelvis på grund av sjukdom, kriminalitet och missbruk. Behovet anses numera vara styrkt om sökanden har avlagt jägarexamens prov i de delar som omfattar den aktuella typen av vapen, teoridel och skjutprov. Den som vid införandet av jägarexamen innehade jaktvapen behöver inte för licens på motsvarande typer av vapen avlägga jägarexamensproven.

Vapensprängning

Benämning på samtliga de fall där vapnet eller del av vapnet ger vika för gastrycket under skottutvecklingen. Kan yttra sig i sprängning av pipa eller stock, bristning i låsdetaljer etc. En vanlig orsak till vapensprängning är att främmande föremål finns som hinder i loppet. Sådana hinder kan komma från närmast föregående skott, om detta utvecklats onormalt. Andra vanliga hinder är snö, lera etc och rester av vapenvårdsmaterial. Även överdrivna mängder vapenfett kan, särskilt vid kallt väder, verka som hinder. Andra vanliga orsaker till vapensprängning är att patron i fel kaliber använts, liksom naturligtvis att vapnet är slitet eller på annat sätt bristfälligt.

Vapenvård

Skötsel av vapnet bestående av avtorkning av fukt, rengöring av lopp efter skjutning, anoljning av samtliga ståldelar och inoljning av loppet. Vapenvård bör göras efter varje jaktdag liksom efter varje dag om vapnet skjutits. Vården av stocken består i avtorkning, rengöring och, om stocken inte är lackad, ingniding med rå eller kokt linolja.

Varbygel

Den skyddande båge av metall, horn, syntetmaterial etc, som omger vapnets avtryckare.

Variabel förstoring

Hos kikarsikte. Innebär att förstoringsgraden är ställbar, variabel, inom vissa, angivna gränser, exempelvis 3-7, som anger lägsta och högsta förstoringsgrad. Inställning sker genom vridning av en ring med siffermarkering.

Varmint-shooting

Amerikansk engelska för skadedjursskytte. Varmint förekommer i olika sammansättningar vid beteckning av kulvapen och ammunition och betecknar (vanligen finkalibriga) flackskjutande vapen med ammunition i höga projektilhastigheter. En typisk varmintpatron är därför ofta höggradigt kött- eller skinnförstörande vid jakt.

Ventilerad spång

Beteckning på den typ av riktspång, oftast på hagelvapen i bockmodell, som vilar på en genombruten, luftad eller ventilerad skena. Har tillkommit för att minska värmeflimret över hetskjutna pipor.

Vierling

Jaktvapen med fyra pipor. Vanligen två hagelpipor, en grovkalibrig och en finkalibrig kulpipa.

Viltmål

Djurfigurer, vanligen av papper klistrade på kraftigare underlag, utgörande mål vid tränings- och tävlingsskytte med jaktvapen. Jämför med löpande viltmål.

Vindavdrift

Vindens inverkan på projektilen i sidled. Avdriften kan bli betydande om projektilen är lätt och skjutavståndet långt. En långsam projektil påverkas mera av vinden per längdenhet i banan än en snabb projektil.

Visirlinje

Siktlinjen mellan sikte och korn. Vid tal om visirlinjens längd, kort visirlinje eller lång visirlinje, avses avståndet mellan siktet och kornet. En kort visirlinje ger svårare och osäkrare siktning än en lång.

Vismut

Relativt tung, spröd metall. Kemiskt tecken Bi, densitet 9,80. Legerad med smärre mängder andra metaller är det materialet för alternativhagel, som trots högt pris blivit ett av de mest populära alternativen till blyhagel.

Vänstermekanism

Cylindermekanism anpassad för vänsterskytt. Mekanismen kräver att även lådan är i vänsterutförande, sådant vapen har alltid vänsterstock. Att en studsare har vänstermekanism innebär därför att den är helt anpassad till vänsterskytt.

Vänsterskytt

Benämning på person som vid skytte med gevär lägger an mot vänster axel. Handfattning, kropps- och fotställning är spegelvända i förhållande till högerskyttens. Man räknar med att cirka tio procent av jägarna och skyttarna är vänsterskyttar.

Vänsterstock

Hos hagel-, kombinations- och kulvapen. Stocken är anpassad till vänsterskytt i fråga om skränkning och annan utformning. En studsare med cylindermekanism kan ha vänsterstock men i övrigt, mekanism och låda, vara högerbyggd.

Värmeutveckling

I skottet. Krutets förbränningsgaser utvecklar under kraftig volymökning hög värme. Temperaturer runt 3 000 grader är normala.

Värmevandring

Se träfflägesvandring och lödd kulpipa.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-10-15 2012-11-06