Svenska Jägareförbundet

Meny

T

Tavla

Se måltavla.

Tillståndsbevis

Se vapenlicens.

Tillåtna vapen

För jakt tillåtna vapen. Regleras främst i Jaktkungörelsen (JK) med bilagor. Se klassindelning och kulvikt.

Tombak

Mässing med hög kopparhalt och låg zinkhalt. Används som material till projektilmantlar.

Toplever

Den på vapnets ovansida belägna hävarmen för öppning respektive regling av brytvapen.

Topplås

Avkopplingslås för förstock på hagelvapen. Placerad som intryckningsknapp på förstockens ände. Jämför med snäpplås.

Toppmontage

Se övermontage.

Toppmonterad kikare

Se övermontage.

Tornet

Den ena, högre belägna kastplatsen på bana för skeet. Se lerduveskytte.

Torpedkula

Jaktprojektil i torpedform, det vill säga långt utdragen spets och därtill med akterkona, se detta ord. Torpedkulan är utformad för att ge minsta möjliga luftmotstånd.

Torrklickning

Anläggnings- och avfyrningsövningar med vapen utan patroner. Även torrträning.

Trap

Gren i lerduveskytte, se detta ord.

Trappsikte

Höj- och sänkbart sikte på studsare. Siktskivan förskjuts trappstegsvis längs en sluttande skena.

Trekvarts trångborrning

Trångborrningsgrad hos hagelvapen. Procentnorm 65 procent. Se trångborrning.

Trubbkula

Projektil med trubbigt rund spets. Annan benämning är ogivalkula.

Tryck

1. Se avtryck. 2. Se gastryck.

Tryckpunktstryck

Avtryckarmekanismen har tryckpunkt, det vill säga avtryckaren har ett kort frispel före tryckpunkten, där fortsatt belastning utlöser slagmekanismen. Motsatsen är direkttryck, se detta ord.

Trångborrning

Borrad eller pressad åtstrypning av ett hagellopp för att ge sammanpressande effekt åt hagelladdningen och därmed tätare sammanhållen hagelträffbild. Trångborrningen kan utformas på olika sätt, det mest vanliga är att loppet 6-8 centimeter före mynningen i konisk övergång ges en mindre diameter och sedan behåller denna mindre diameter i cylindrisk form ut till mynningen. Andra former ger först loppet ökad diameter, direkt följt av åtstrypning, vissa trångborrningsformer är koniskt åtstrypande ända ut till mynningen och så vidare. Som trångborrning benämns ibland oriktigt borrningar som har till uppgift att öka spridningen hos cylinderborrade lopp, exempelvis trumpetborrning och klockborrning, som i princip går ut på att vidga loppdiametern vid mynningen. Graden av trångborrning anges i trångborrningsgrad, och för varje sådan gäller som norm en viss procentsats. Procenttalet anger hur många procent av patronens totala antal hagel som träffar inom en cirkel med 75 centimeter diameter på 35 meters skotthåll. Hårdare trångborrning med tätare sammanhållning ger följaktligen högre procenttal. De olika trångborrningsgraderna med procentnormer är följande:

Full (hel) 70 procent
Trekvarts 65 procent
Halv 60 procent
Kvarts 55 procent
Förbättrad cylinder 50 procent
Cylinder 40 procent

Trångborrningskona

Den koniska övergången från loppets till trångborrningsdelens diameter.

Träffbild

Kan avse hagelskottets träffbild på tavla, då man vid provskjutning intresserar sig för tätheten i spridningen, jämnheten och så vidare. Även antalet träffande hagel inom 75 centimeter cirkel för kontroll av trångborrning, se detta ord. I studsarens träffbild vill man i huvudsak avläsa vapnets skjutegenskaper i förmågan att skjuta flera skott i följd med minsta möjliga spridning, man önskar med andra ord en så liten träffbild som möjligt.

Träffläge

Läget på provtavlan för träffen av kulvapnets projektil eller hagelskottets spridningsbild, i senare fall räknat vid spridningsbildens centrum. Läget bestäms i förhållande till den punkt på tavlan, riktpunkt mot vilken vapnet riktats.

Träfflägesvandring

Vid ihållande skjutning med samma kulvapen händer det ofta att träffläget ändras, vandrar på tavlan. Beror vanligen på vissa egenheter hos vapnet, som ger utslag vid stigande piptemperatur. Ofta orsakas träfflägesvandringen av ett successivt ändrat spänningsförhållande mellan pipa och stock. Ett kombinationsvapen med fast, lödd, kulpipa ger vid ihållande skjutning träfflägesvandring på grund av den längdutvidgning kulpipan får vid uppvärmning. Utvidgningen ger, eftersom pipan är fixerad, utslag i en viss grad av krökning. Se lödd kulpipa.

Träffprocent

Se trångborrning.

Träffpunkt

Detsamma som träffläge, se detta ord.

Tum (inch)

Omräkning av tum till millimeter, se omvandlingstal.

Tungsten

Ett mineral av kalciumwolframat (CaWO4). Använt som huvudmaterial vid framställning av alternativhagel, ett av flera alternativ till blyhagel.

Tyngdpunkt

Tyngdpunktens läge hos ett vapen avgör dess balans, som i synnerhet beträffande hagelvapen är viktig för en smidig hantering, främst vid flyktskytte och andra skytteformer med snabba, swingande skott. Enligt en gammal regel bör tyngdpunkten (jämviktspunkten) hos ett hagelvapen ligga ungefär mitt för patronlägets främre ände. Hos studsare med cylindermekanism är lämpligt tyngdpunktsläge ungefär mekanismens främre ände.

Kolvens bakre, nedre hörn. Jämför med häl.

Täckning

Tätheten och jämnheten hos hagelskottets spridningsbild. Se hagelskott, spridning, trångborrning och träffbild.

Tändhatt

Liten cylinder, fylld med tändsats, i centrum av patronens bakplan. Tändsatsen antänds av tändstiftets anslag och tänder genom eldhålet krutet i hylsan. Tändsatsen innehåller hos moderna tändhattar kemikalier som inte befrämjan rostbildning. Knallkvicksilvret i äldre tändhattar orsakade lätt rostangrepp.
Se Berdan, Boxer, eldhål och städ.

Tändhattsläge

Den urborrning i patronens bakplan i vilken tändhatten sitter inpressad.

Tändsats

Den blandning av kemikalier: bariumnitrat, blydioxid, svavelantimon med flera som antänds av friktionen vid tändstiftets anslag.

Tändstift

Kallas även slagstift. Det stift som slår mot tändhatten och antänder dess tändsats. Kan i hammerlessvapen vara fast förenat med hanen eller separat monterat för att träffas av hanens anslag. I vapenmekanism utan hane är tändstiftet fjäderbelastat och slår självt fram mot tändhatten.

Tändstiftshål

Det hål i stötbotten genom vilket tändstiftets spets slår fram mot tändhatten vid avfyring.

Tändstiftsmutter

I cylindermekanism. Sitter fixerad vid tändstiftets bakre ände. På tändstiftsmuttern finns det spänn som hakar upp tändstiftet i spänt läge och som avgillras till avfyring med hjälp av avtryckaren.


2012-10-15 2012-11-06