Du ansvarar för din hund - i alla lägen! - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Du ansvarar för din hund - i alla lägen!

(2010) Många jägare är också hundägare. Hundägarens ansvar för sin hund kallar man för strikt i lagens mening. Men vad menas med det i praktiken?

Strikt hundägaransvar har förmodligen de flesta hört talas om, men vad det egentligen innebär kan vara lite oklart för en del. Grundregeln i lagen anger att hundägaren, eller innehavaren, ska ersätta de skador som en hund orsakar, oavsett om man vållat skadan eller inte. Man är alltså skadeståndsskyldig oavsett om man gjort fel eller inte. Det är detta som menas med strikt ansvar.

En grundförutsättning är dock att hunden måste ha orsakat skadan. I ett fall när en älg, som jagades av en älghund, blev påkörd och skadade en bil krävde bilägaren ersättning från hundägaren. Bilägaren fick dock ingen ersättning då domstolarna ansåg att hunden inte bestämmer var älgen springer och hunden ansågs därför inte ha orsakat skadan på bilen. Bilägaren fick alltså förlita sig på sin egen försäkring. Hade däremot hunden blivit påkörd och orsakat skador på bilen så hade hundägaren haft ett ansvar för att ersätta skadan.

Även bilägaren har ansvar

Det som komplicerar bilden är att även bilföraren har ett i princip strikt ansvar för de skador som bilen orsakar.

Hur gör man då? Egentligen ska hundägaren ersätta skadorna på bilen och bilföraren ersätta hundägaren för skadorna på hunden. Här kan det bli lite komplicerat när man ska få ut ersättning, beroende på olika typer av försäkringar och självrisker som gäller för dem. Respektive ansvarsförsäkring kan naturligtvis tas i anspråk, men även till exempel bilens vagnskadeförsäkring eller hundens veterinärvårdsförsäkring.

Om två hundar slåss

Vad som gäller när två hundar hamnar i slagsmål och skadas kan man också undra över – här har ju båda hundägarna ett strikt ansvar. Om bara en hund skadas är det enkelt, då ska den icke skadade hundens ägare ersätta den andre. Detta gäller alltså även om det var den hund som skadades som först gick till angrepp. Här har vi ett tydligt exempel på vad som menas med strikt ansvar.

Om båda hundarna skadas gäller att den hundägare vars hund skadat den andra hunden får ersätta de skadorna och vice versa. Respektive hundägares ansvarsförsäkring, genom hemförsäkring eller jägarförsäkring, ska då kunna tas i anspråk i första hand. Ägaren till den hund som skadats kan även i detta fall nyttja sin egen veterinärvårdsförsäkring. Döda och skada tamdjur Våra kära hundar kan tyvärr hitta på annat ofog och till exempel döda höns eller skada andra tamdjur som katter eller får. I dessa lägen gäller också det strikta ansvaret, och förhoppningsvis har man en ansvarsförsäkring som kan träda in och ta största smällen när man ska kompensera ägaren till de döda eller skadade tamdjuren. Och det spelar ingen roll om det är inne på din egen tomt eller inte, ansvaret är ändå ditt.

Om man under jakt råkar ut för att hunden ”byter” från ett vilt djur till ett tamdjur täcks det av jägarförsäkringen – under förutsättning att det gällt laglig jakt.

Det här med lösa hundar

Under tiden 1 mars–20 augusti får hundar inte springa lösa i marker där det finns vilt. Inget allmänt koppeltvång gäller, men hunden ska vara under förarens kontroll, antingen genom koppel eller på ett sådant avstånd att föraren kan övervaka och alltid kalla in hunden. Under övrig tid på året gäller att hundar ska förhindras att driva eller förfölja vilt. I princip kan man säga att kopplet, antingen fysiskt eller mentalt, kan vara lite längre, men under inga omständigheter får alltså hunden driva eller förfölja vilt.

Brott mot dessa regler kan medföra böter för ägaren förutom den skyldighet att ersätta eventuella skador hunden då skulle orsaka.

Hunden får naturligtvis driva eller förfölja vilt vid tillåten jakt eller jaktträning enligt de regler som gäller för detta. Om en hund trots allt springer lös där det finns vilt har jakträttshavaren, eller någon som företräder denne, rätt att ta hand om hunden.

I sådana fall ska hundägaren eller polisen underrättas.

Om hundägaren inte är känd eller inte hör av sig efter en viss tid får jakträttshavaren behålla hunden. Hunden kan också överlämnas till polisen som får fatta beslut om vad som ska ske med den.

Kan inte hunden tas om hand så får polisen avliva hunden om det är angeläget ur viltvårdssynpunkt och det även är försvarligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Detta får alltså inte jakträttshavaren eller någon annan göra. Som hundägare måste man också vara medveten om att ägare samt vårdare av lantbruksdjur under vissa förutsättningar har rätt att döda hundar om det är nödvändigt för att förhindra skada bland lantbruksdjuren. Det räcker egentligen att hunden är lös på ett område där lantbruksdjuren finns och att den inte låter sig infångas.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2010-04-07 2019-02-22 Ola Wälimaa