Är det farligt att äta viltkött?

Enligt Livsmedelsverkets råd behöver man inte begränsa sin konsumtion av viltkött om man skottrensar tillräckligt. I övrigt hänvisar Svenska Jägareförbundet till Livsmedelsverket för alla frågor om hur giftigt bly är och hur skadliga olika styckdetaljer kan vara.

Hur mycket behöver jag skära bort?

Du bör skära bort allt kött som ser ut att vara blodsprängt eller påverkat av kula eller splitter, samt ytterligare 10 cm synbarligen opåverkat kött runt sårkanalen. Mycket av blyet sitter i blodutgjutningar i hinnorna mellan muskelgrupper, och det är alltså viktigt att få bort allt detta blod.

För hagelskjutet vilt bör du putsa bort allt kött som ser ut att vara påverkat av hagel eller splitter.

Vad ska jag göra med slaktavfall som innehåller bly?

Det är viktigt att se till att varken hundar eller vilt kommer åt slaktrester som kan innehålla bly. Enklast är att gräva ned avfallet, om man använder kula med blykärna. Ännu enklare är att använda blyfri ammunition, så slipper man fundera över vad som sker med både räntor och slaktavfall.

Spelar val av kula någon roll?

Ja. Använder man homogen kopparkula finns det inga blyfragment att ta hänsyn till. Däremot har vi varken i Sverige eller i Tyskland sett skillnader i blyhalt för vilkött från vilt skjutet med konventionella respektive bondade kulor med blykärna

Svenska Jägareförbundet rekommenderar att man alltid överväger att använda ett blyfritt alternativ.

Kan man se eller känna alla fragment?

Nej. De flesta blyfragmenten är runt en millimeter långa, men en del är så små att de inte ens syns på röntgen. Fragmenten är oftast platta och oxiderar snabbt, vilket gör att de tappar sin glans . Eftersom bly är en mjuk metall känns fragmenten knappast, och eftersom de är små syns de dåligt eller inte alls. Konventionella kulor lämnar en del stora fragment som man både kan se och känna, men bondade kulor släpper normalt bara små fragment.

Spelar kulplaceringen någon roll?

Ja. En kula med blykärna släpper betydligt mer fragment om den träffar kraftiga ben, vilket gör att man måste skära bort avsevärt mer. Mängden fragment minskar dramatiskt om man placerar kulan precis bakom bogen, jämfört med att skjuta genom bogen.

Är kopparkulor ett fullgott alternativ?

De flesta homogena kopparkulor är tillverkade för att inte släppa några fragment när de expanderar. Det gör att kulan normalt behåller hela sin vikt, vilket ger en djup och säker penetrering. Genomskott är det normala. Det finns omfattande moderna undersökningar som visar att det inte finns någon skillnad i flyktsträcka mellan blyfria kulor och kulor med blykärna. Andra undersökningar antyder att skottverkan för kopparkulor kan bli något sämre än med kulor med blykärna. Skillnaden är dock inte stor.

Kopparkulans fördelar måste vägas mot dess nackdelar, precis som när man väljer mellan olika hårda kulor med blykärna. Moderna kopparkulor bör anses som fullgoda för normal jakt.

Är inte koppar också giftigt?

Jo, i höga halter, men koppar är inte tillnärmelsevis lika giftigt som bly. De flesta kopparkulor är dessutom gjorda för att hålla samman, och lämnar inte splitter. Därmed är risken för skadliga kopparhalter i viltkött extremt liten. Koppar ingår även i manteln till kulor med blykärna, och delar av manteln lossnar då regelbundet. Inga förhöjda kopparhalter har kunnat påvisas i de svenska undersökningarna.

Rikoschetterar inte kopparkulor mer?

Under en period förbjöds kopparkulor i en tysk delstat efter att man konstaterat att kopparkulor rikoschetterat. Nya tyska undersökningar visar att riskochettrisken ökar marginellt, och att skillnaden är större mellan mjuka och hårda blykulor än mellan moderna, bondade blykulor och kopparkulor. Slutsatsen  man dragit i Tyskland är att det självfallet alltid krävs fullgott kulfång, och att rikoschettrisken inte är någon anledning att avstå från att använda kopparkulor. 

Finns det blyfria kulalternativ i alla kalibrar?

Kopparkulor finns idag praktiskt taget i alla vanligt förekommande kalibrar. Eftersom koppar är lättare än bly, så måste man dock göra kulorna längre för att komma upp i samma vikt. Riktigt långa kulor kräver en annan räffelstigning i pipan, vilket gör att tunga kopparkulor inte alltid stabiliseras i vapen tillverkade för blykulor. Detta begränsar hur tunga kopparkulor man kan använda, jämfört med blykulor i samma kaliber. Dessutom kräver kopparkulor jämförelsevis hög hastighet för att expandera; de är alltså jämförelsevis ”hårda”.

Av dessa bägge anledningar bör man använda lätta kopparkulor inom kaliberns viktintervall, om man jämför med blykulor.

Vad blir konsekvenserna för .22 LR och .22 Magnum?

Det finns blyfria alternativ även för kantantända patroner i kaliber .22, men inte av homogen koppar. Anser man inte att alternativen uppfyller kraven kan man fortsätta använda blykula, men bör vara mer noggrann med skottrensningen. Mängden fragment från solida blykulor har ännu inte undersökts.