Vildsvinspasset är framtaget för att öka jägarens kunskaper kring vildsvinsjakt. Passet skjuts som tre olika moment för att motsvara olika jaktformer. Inledningsvis är det åteljakt sedan är det smygjakt/spannmålsjakt och avslutningsvis är det löpskott likt hundjakt/drevjakt. Vildsvinspasset bör avläggas årligen.

När vi jagar med hund så kan det vara svårt att få skottläge där vildsvinet står stilla,
därför är ett av skyttemomenten att skjuta på löpande vildsvin.
Skjuter man på löpande vilt bör man hålla sig inom eller strax utanför ett hagelhåll.
I Vildsvinspasset är avståndet 30 meter till tavlan. När vi överskrider detta blir det genast
ganska mycket svårare. Finns det möjlighet, prova gärna att skjuta på 50 meter och upplev skillnaden!

Träffområde

Vildsvinets träffområde skiljer sig inte nämnvärt från hjortvilt. Det är något mindre i förhållande till kroppsstorleken, jämförelse medhjortviltet. Sträva efter att alltid skjuta mot vildsvinet i full bredsida.

Skjutmoment

Vildsvinstavlan som används ska vara av storlek motsvarande en årsgris, med utritat
anatomiskt träffområde. Vapnet ska vara klass 1. Skjutledaren skriver in i foldern "Mitt
träningsskytte" för godkänt pass.

1. Åteljakt. Avstånd 50 meter på stillastående vildsvin. Här skjuts 4 skott med stöd,
motsvarande jakttorn eller likvärdigt, med samtliga skott i det anatomiska träffområdet
för att få godkänt.

2. Smygjakt/spannmålsjakt. Avstånd 50 meter på stillastående vildsvin. Här skjuts
4 skott stående som samtliga ska träffa i det anatomiska träffområdet. Ska genomföras
med stöd.

3. Hundjakt/drevjakt. Avstånd 30 meter på löpande vildsvin. Här skjuts 4 skott
stående som samtliga ska träffa i det anatomiska träffområdet. Ett skott skjuts per löp,
tillåtet att skjuta med skjutkäpp eller rem/midjestöd. Momentet kan skjutas på viltmålsbana hög fart (godkänd för klass 1) eller på en älgbana. Då ska halva öppningen skärmas av, normal fart.

Att tänka på när du jagar vildsvin

• Vildsvinen har ett fantastiskt bra luktsinne! Även hörseln är god, synen är dock
inte så bra.
• Skjut aldrig det första eller största djuret i en grupp då det många gånger är en sugga.
• Det är inte ovanligt att hunden ligger nära, ibland mitt i gruppen av jagade vildsvin.
• Vildsvin kan få kultingar under hela året, även om det är vanligast under vårvintern.
Det är därför alltid viktigt att försäkra sig om att det inte är en förande eller dragen
sugga som skjuts.
• Vid jakt i jordbruksgröda kan det vara svårt att se hela vildsvinet på grund av hög
växtlighet. Var extra observant på vad det är för djur eller om det är andra djur med.

Illustrationer: Rolf Svensson

Kännetecken

Vuxna vildsvin kan variera från svart till en mer silvrig färg. Det förekommer även vildsvin med ljusa och gulaktiga inslag. Vildsvin är ofta svåra att könsbestämma, särskilt de yngre djuren då de karakteristiska kännetecknen utvecklas med stigande ålder.

1. Galt i vinterpäls. Kännetecken är penseln under buken, en trekantig buklinje och sluttande kors. Äldre galtar har även en puckel över betarna. Betarna kan vara synliga.

2. Sugga i vinterpäls. Kännetecken är rundare buklinje än galtens trekantiga, rakare nosparti, inte lika hög över bogarna som galten. Tänk på att suggorna kan ha ljusare hår i mungipan vilket kan uppfattas som betar. En del suggor kan även ha en hårvirvel under magen, vilket kan liknas vid hårstråna runt galtens kön.

3. Sugga i sommarpäls. Likvärdigt suggan i vinterpäls, oftast är det dock lättare att se den rundade buklinjen. Även spenarna kan synas. 

När kultingen föds har den gula längsgående ränder. Vid tre till fyra månaders ålder övergår ränderna i en rödaktig ton. Den rödaktiga färgen behåller vildsvinet upp till cirka ett år då den övergår i en svart/mörkare ton.