Två gånger har Svenska Jägareförbundet lämnat skrivelser till regeringen och begärt licensjakt på säl. Förbundets sista begäran resulterade i en utredning, som gjordes av Naturvårdsverket. Slutsatserna från myndigheten är att man kan införa en licensjakt. Foto: Thomas Eriksson
Förvaltning av säl behövs
Sälstammarna ökar och fiskebestånden minskar.
– Vi behöver en förutsägbar adaptiv sälförvaltning, som löser problemet – att sälarna är för många, säger Bo Sköld generalsekreterare för Svenska Jägareförbundet.
- Vi ser sälen som en resurs. Tyvärr gör EU-reglerna att sälen allt mer ses som ett skadedjur. Det tycker vi är beklagligt, säger Bo Sköld. Foto: Madeleine Lewander
Två gånger har Svenska Jägareförbundet lämnat skrivelser till regeringen och begärt licensjakt på säl. Orsaken är enkel. Sälen tål jakt och förbundet vill att jägarna ska få möjligheten och förtroendet att förvalta även sälen. Förbundets sista begäran resulterade i en utredning, som gjordes av Naturvårdsverket.
– Slutsatserna från myndigheten är att man kan införa en licensjakt, säger Bo Sköld.
Men regeringen har inte beslutat i frågan.
Däremot har förbundet fått stöd i bland annat en ny publicerad forskning från Stockholms Universitet, där man slår fast att sälstammen tål en drastisk decimering, utan att stammen äventyras.
– Från Svenska Jägareförbundets sida vill vi att sälen ska förvaltas på samma sätt som andra viltarter. Men idag förvaltas sälen inte alls. Stammen får växa i storlek oavsett om det finns tillräckligt med föda eller inte.
På landlevande rovdjur införs licensjakt när stammarna nått gynnsam bevarandestatus. Men så fungerar det inte för havslevande rovdjur. Den enda förvaltningsåtgärden som finns är skyddsjakt för att kunna ta bort skadegörande sälar. Tyvärr har också reglerna för skyddsjakt varit försvårande och ändrats mer eller mindre årligen, vilket motverkat syftet med skyddsjakten.
"Sälen ska förvaltas på samma sätt som andra viltarter. Men idag förvaltas sälen inte alls. Stammen får växa i storlek oavsett om det finns tillräckligt med föda eller inte."
|
– Kriteriet för att uppnå gynnsam bevarandestatus är för högt satt. Idag krävs det att sälstammen har en tillväxt på sju procent, samtidigt som att späcklagret inte understiger fyra centimeter. När sälarna blivit så många som de är idag börjar det på många håll få stora effekter på fiskebestånden och därmed fiskenäring samt samhälle, säger Bo Sköld.
Svenska Jägareförbundet anser att sälstammen och naturen skulle må bra av en förutsägbar och adaptiv förvaltning, som utgår från stammens storlek, fiskenäringen, allmänhetens intresse och tillgången på fisk.
– Licensjakten skulle inte ta avstamp från enskilda skadegörande individer utan hur stammen kan förvaltas klokt och långsiktigt – från lokal till nationell nivå och helst i samklang med andra Östersjöländer
– Men för att nå dit krävs ett nytt och förutsägbart regelverk som gör det möjligt att begränsa stammens storlek.
Bo Sköld efterfrågar ett regelverk som beaktar följande:
– Det måste finnas en långsiktighet. Regler som gäller länge. Ingen utbildar sig, köper utrustning, vapen och båtar om de inte vet att man kan jaga i framtiden. Därtill måste man kunna jaga sälar där de finns – inte i områden som myndigheterna tycker är okej. Ska man lyckas sänka sälstammens storlek måste det vara enkelt att komma åt jakt.
Dock finns det ett stort problem.
– EU:s förbud mot försäljning av sälprodukter försvårar en klok förvaltning där man tar tillvara bytet. De jägare som är villiga att satsa på säljakten måste på längre sikt få möjlighet att sälja eller kunna ge bort bytet. Vi ser sälen som en resurs. Tyvärr gör EU-reglerna att sälen allt mer ses som ett skadedjur. Det tycker vi är beklagligt, säger Bo Sköld.