Efter att ha lagt in koordinaterna i GPSén så var det dags att göra det första spårupptaget för säsongen. Fjollan gjorde som vanligt, stoppade ner tungan i burken och sniffade några gånger och sen började hon spåra.

Spåret gick från öppna marker upp i bergen i nordostlig riktning. Det känns lite pirrigt att faktiskt inte veta om och hur det egentligen går. Man får ju liksom inget kvitto på att man är på rätt väg. Det enda som finns utefter spåret är spårstämplar efter hjortar. Men och andra sidan så ser man det bara man böjer sig ner där ute på ön.

Fjollan kändes säker i linan så det var bara att följa med. När vi spårat några hundar meter gick det undan en grupp med skovlar. Vi hann inte med och se om det fanns någon med halsband med i gruppen. Här blev det då ett stopp, Fjollan behövde lugna ner sig lite och vi behövde kaffe. Upptäckte att vi glömt kaffekoppar hemma... Så det fick bli kaffe på djuptallrik.

Efter kaffe pausen gjorde vi ett nytt spårupptag med smeller och fortsatte spårningen några hundra meter till, där gick vi på gruppen med handjur igen. Fjollan gav skall och tyckte livet var fest. Själv kände vi oss både nöjda och lite fundersamma över hur det gått eftersom vi inte sett ”vår” hjort. Nu väntar vi med spänning på kartbilden från SLU i Umeå.

Här springer hjortarna ner från berget och iväg, Fjollan hejjade glatt på.

Vi gick tillbaka till brygga och fyllde upp en ”tallrik” kaffe och njöt lite i solen innan vi åkte tillbaka till fastlandet.

Med i projektet under september månad har Madde Grabler som går Jv3 på Öknaskolans Naturbruksgymnasium varit. Hon har följt med och fotograferat, skrivit om träningsmetoderna och kollat in vad vi gör i det här projektet. Det har varit himla skojjigt att hon varit med oss.

Madde Grabler Jv3 Öknaskolan.