Träning på Ringsö - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Träning på Ringsö

Innan hunden är färdig för fältförsök behöver vi träna i miljön. Att byta underlag och spårmiljö är viktigt. Vi vet ju inte vilken väg det skadade djuren väljer, skog, grusväg, öppen åkermark eller kanske till och med asfalt. Spårhunden ska inte den dagen det gäller vara främmad för att kunna spåra oavsett vilken väg djuret tagit.

Eftersöksprojektet

Under träningen lägger vi personspår eller sprayspår med hjortdoft. Sprayspåren kan sprayas parallellt med spårläggaren eller som på bilden i samma spår. Då har ju hunden i och för sig två dofter i spåret att relatera till. Sprayen består av ett antal hårstrån från en hjort blandat med vatten. Blandningen får dra en stund innan man använder den. Jag sprayar ett pumpdrag per steg framför mej när jag lägger spåret. Smeller ges till hunden som gör att spårupptag i medvind.

Eftersöksprojektet

Spårningen sker i spårhalsband och kort koppel. Anledningen till det kort kopplet är för att hunden inte ska ges möjligheter att slå över spåret, det ger heller inte hunden någon valmöjlighet utan mer eller mindre tvingar den att följa det spår vi satt den på.. Om hunden viker av spåret stannar hundföraren och står still tills hunden av sig själv tar upp igen och fortsätter spåra. Naturligtvis ges beröm i och med att hunden återgår till spåret.

Eftersöksprojektet

Som markeringar under spårets gång har vi använt kapsyler från vanliga läskflaskor. Lätta att ha med och de har två funktioner. Dels för att hundföraren ska få kvitto på att de är på rätt väg och sen för att lära hunden markera detaljer under spårets gång. Det är samtidigt lätt att kolla hur många markeringar hunden hittat under spårets gång. Lägger vi ut 50 kapsyler och har 47 med oss hem tycker nog jag att det var ganska bra gjort.

Eftersöksprojektet

När hunden kommer fram till slutet beröms den rejält antingen med puss & kram, godis eller leksak, det är upp till hundföraren. Träningen ute på ön är oerhört viktigt för både hunden och hundföraren. Här finns olika typer av underlag och gott om naturlig viltstörning. Många hundar blir märkbart störda när grupper av dovvilt passerar spåret eller står och kikar på oss under spårning. Spårhunden bör kunna ignorera annat vilt och bara ägna sig åt spåret. Så träning i viltrika marker rekommenderas. Varierad svårighetsgrad på spåren, endast din egen fantasi sätter stopp för din träning.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2009-08-28 2013-12-05