– Verket vill, genom ökad samverkan med älgförvaltningsområden och älgskötselområden, gå mot flerartsförvaltning. Detta tycker vi är helt rätt väg. Vi föreslog så sent som i älgremissen att vi bör gå från älgförvaltningsområden till viltförvaltningsområden. Jag ser detta som ett mycket viktigt första steg mot en samförvaltning där allt vilt, människor och samhälle hanteras på lokal nivå, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent.

Men han ser ett förhållande som inte är bra – markägarnas utslagsröst.
– Tyvärr leder denna till att man ibland inte söker en kompromiss, det är olyckligt om vi ska bygga förvaltningen på diktatur och inte koncensus.

En sak som Daniel Ligné ser positivt på är att verket förordar en aktiv förvaltning, där man ska styra avskjutningen i kronskötselområden, framför en passiv förvaltning genom allmän jakt.
– Jättebra! Kronhjorten är antagligen den art som lämpar sig sämst för allmän jakt. Och en omfattande skyddsjakt skulle förstöra incitamenten att delta i kronskötselområdena.

Verket vill också genom ökad samordning och ideella krafter göra kronförvaltningen mer effektiv. De vill utnyttja befintliga strukturer och arbetssätt som redan används i älgförvaltningen, men med mer ideellt arbete.
– Jag kan inte annat än att säga att detta är vad vi förordat. Vi får inte fastna i samma fälla som i älgförvaltningen gjorde där kostnaderna sköt i höjden. Att bygga på lokalt ideellt engagemang är rätt väg.

Verket efterlyser också mer underlag för förvaltningen i form av inventeringar, skadeförebyggande åtgärder med mera.
– Vi delar åsikten om behovet av mer underlag och utreder just nu olika inventeringsmetoder för kronvilt, som enligt våra bedömningar ska kunna vara i drift redan till nästa jaktsäsong.

Daniel Ligné berättar också att dagens planer i kronskötselområdena är bra. De tar upp rätt aspekter och gör rätt bedömningar. Det har framkommit i förbundets fokusprojekt för kronvilt.
– Problemet är att vi jägare har svårt att leva upp till planerna fullt ut. Vi skjuter inte tillräckligt. Det kan vara en jobbig insikt. Men kronviltet är skyggt och svårjagat. Så här får vi jägare försöka bli bättre på att leva upp till målet i planerna, vi behöver skaffa oss en jaktkultur för kronviltet.

Naturvårdsverket för också en diskussion om hur systemet ska finansieras.
– Det viktigaste för oss i Jägareförbundet är att man inte bygger ett dyrt eller krångligt system. Varken markägarsidan eller jägarna vill betala för ett byråkratiskt system som driver kostnaderna. Därför kommer förbundet verka för att så mycket av kronviltförvaltningen som möjligt ska skötas på ideell nivå. Det är den enda vägen för att hålla ned kostnaderna, säger Daniel Ligné.