Vad betyder siffrorna i vargförvaltningen - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Förbundsnyhet

För att förstå vargfrågan behöver man även veta vad begreppen i vargförvaltningen betyder och innebär. Foto: Mostphotos

Vad betyder siffrorna i vargförvaltningen

Runt vargförvaltningen förekommer mängder av siffror och förkortningar. Men vad betyder dessa?
– En del siffror är vetenskapliga beräkningar, andra är rena åsikter och tyckande, säger Gunnar Glöersen rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet.

2020-02-27

För att förstå vargfrågan behöver man även veta vad begreppen i vargförvaltningen betyder och innebär. Låt oss börja med ordet referensvärde, som är samma sak som gynnsam bevarandestatus (GYBS). Detta värde är består av två delar.

  • Populationsstorlek – Favourable reference population (FRP)
  • Utbredningsområde – Favourable reference range (FRR)

EU:s Art- och habitatdirektiv (som är de regler som styr förvaltningen) anger att bevarandestatusen ska anses gynnsam när:

  • uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och
  • artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
  • det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt.

Riksdagens beslut

2013 slog riksdagen fast ett referensvärde för vargstammen. För att kunna göra det behövde man först göra en sårbarhetsanalys, det vill säga slå fast minsta livskraftiga stam (Minimum Viable Population - MVP)
Sårbarhetsanalys visade att 100 vargar, trots återkommande katastrofscenarier, är tillräckligt (en så kallat demografiskt MVP).
I EU-kommissionens riktlinjer, för att klargöra referensvärdet sägs följande; ”eftersom begreppet MVP egentligen används för att utvärdera risken för utrotning kan det endast tillhandahålla ett ungefärligt värde för den lägsta tolerabla populationsstorleken. MVP är av definitionen annorlunda – och i praktiken lägre – än den som anses uppfylla gynnsam bevarandestatus”.
Vad betyder detta? Jo, det räcker inte, enligt kommissionen, att ett land slår fast att en vargstam ska ha minsta livskraftiga stam. Landet måste ha en högre ambition än så.

170-270 vargar

Eftersom kommissionen anser att referensvärdet (eller gynnsam bevarandestatus GYBS) är ett värde högre än minsta livskraftiga population (MVP) – på 100 individer – beslutade riksdagen att ange referensvärdet på vargstammen som ett intervall mellan 200–300 vargar på den skandinaviska halvön. Norge tilldelades 30 av dessa djur, vilket resulterade i att riksdagen satte referensvärdet till 170–270 vargar. Inom det intervallet gavs Naturvårdsverket uppdraget att rapportera referensvärde till EU-kommissionen. Naturvårdsverket valde det högsta värdet, 270 vargar.

Genetiken påverkar

Vissa grupper hävdade sedan att riksdagsbeslutet från 2013 inte tog hänsyn till genetiken.
Därför gav miljödepartementet under 2015 Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett genetiskt referensvärde. Verket gav uppdraget till två olika forskargrupper.
– Det här är krångligt. För att göra en sådan beräkning utgår man från Ne50 och Ne500, som är en vedertagen metod för att beräkna kort respektive långsiktig överlevnad. Ne 500 innebär evolutionär potential, det vill säga populationen förlorar inte genetisk variation. Ne 500 motsvarar 1700 vargar.
– Men eftersom den skandinaviska populationen utgör en del av en stor sammanhängande population som sträcker sig över Ryssland ner till minst Polen borde Ne 500 uppfyllas på den geografiska nivån.

Vilka ambitioner har landet?

För Sverige utgår man istället från Ne 50 (=minsta antal genetiskt effektiva individer) vilket ger en helt annan nivå på antalet vargar.
– Andel av populationen som anses genetiskt effektiv har beräknats till 30 procent. Då blir beräkningen så här: 50/0,3≈170 vargar. Så långt kan man kalla det vetenskapligt grundat FRP, även om risknivån som styr beräkningen också är ett subjektivt val.
Men det är den följande delen som Svenska Jägareförbundet har riktat skarp kritik mot.
– Utöver ovanstående beräkning gav Naturvårdsverket forskargrupperna rätten att såväl tolka EU-direktivet som att ange Sveriges ”ambitioner”.
– När Sveriges ambitioner fastställs måste man bland annat väga in vad befolkningen, intressegrupper och näringarna ska tåla. Och även kostnaderna för detta, säger Gunnar Glöersen.
Nu lät myndigheten forskare, även utländska, föreslå en fördubbling av den vetenskapligt beräknade siffran, med avdrag för 40 norska vargar. (170x2)-40=300. Detta var en kompromiss eftersom forskarna inte var eniga. Därutöver krävs en invandrare per varggeneration – utifrån ett genetiskt perspektiv. Samtidigt ska vi komma ihåg att varg i princip inte tillåts i den norra halvan av Sverige och att den inte spridit sig nämnvärt söderut. Alla vargar ska därför rymmas på en liten del av Sveriges yta.

Referensvärdet är inte vetenskap

– Vetenskap är inte en fråga om kompromisser, det är något som går att kvantifiera och beräkningarna ska gå att upprepa med ungefär samma resultat. Så var inte fallet 2015 i beräkningarna av referensvärdet. Det vetenskapliga referensvärdet finns alltså inte. Det är något som forskarna har tyckt – och sedan kompromissat sig fram till.
Svenska Jägareförbundet är kritiskt till att Naturvårdsverket rapporterat referensvärdet 300 vargar till EU för de kommande sex åren, eftersom siffran står i konflikt med riksdagsbeslutet från 2013.
– Förbundet tycker det rimligt att ställa sig frågorna. Ska forskare med naturvetenskaplig inriktning tolka EU-rätten och bestämma vilken ambition Sverige ska ha med sin vargförvaltning? Varför tillåts Naturvårdsverket att bryta mot riksdagsbeslutet?
– Referensvärdet för varg i Sverige är inte vetenskap. Det innehåller en del av vetenskap, minsta livskraftiga population och en del av som utgör vilken högre ambition som Sverige ska ta. Nuvarande nivå utgör ett hinder för att nå riksdagens mål om minskade koncentrationer. 170 vargar (200 i Skandinavien) som referensvärde skulle däremot kunna anses ha vetenskapligt stöd, säger Gunnar Glöersen.

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick