Beslutet om klassa jakten med lös hund som ett immateriellt kulturarv i Sverige har fattats av Institutet för språk och folkminnen.

De första idéerna bakom att klassa jakten med lös hund som ett immateriellt kulturarv föddes i samband med att falkenering blev klassat som ett världskulturarv av Unesco. Under ett styrelsemöte hos Svenska Jägareförbundet i början av 2012 diskuteras frågan och hur man skulle agera. Svenska Jägareförbundet och Svenska Kennelklubben valde att samarbeta långsiktigt för att nå resultat.

– Kennelklubben tog på sig rollen att jobba med att få jakten med lös hund klassad som ett immateriellt kulturarv i Sverige. Jägareförbundet tar sedan över rollen med att driva vidare frågan internationellt. Vilket bland annat kräver stor samordning med andra länder och det har vi försiktigt inlett, säger Peter Ledin regionchef i jägareförbundet.

Ett immateriellt kulturarv är något som inte går att ta på, utan något som överförs mellan människor. Det kan vara kunskaper, erfarenheter och traditioner.

– Jakten med lös hund har förekommit genom stora delar av vår nordiska historia och den har varit viktig. Vi ser tydliga bevis för detta så långt tillbaka som i våra hällristningar, säger Peter Ledin.

Nu ska Svenska Jägareförbundet arbeta vidare med frågan för att få löshundsjakten klassad som ett världskulturarv av Unesco.

– Detta är inget som går snabbt, utan kommer att ta tid. Vi kommer bland annat samarbeta med andra jägarorganisationer i norden. Kennelklubben och Jägareförbundet anser att jakten med lös hund ska säkras, eftersom det är en kulturbärare som skapar förståelse för vår historia som är väl värd att bevara för framtiden, säger Bo Sköld.

Återigen, ett stort tack till Svenska Kennelklubben, där Britt-Marie Donell med flera gjort ett riktigt bra jobb, nu tar vi över stafettpinnen, avslutar Bo Sköld.