Myndigheterna menar att det inte framkommit någon fakta som visar att grytanlagsprov med levande grävling skulle vara bättre än andra metoder där det används skinn och attrapper.

Idag genomförs grytanlagsprov med levande grävling enbart i konstgryt där hund och grävling aldrig kan skada varandra. Och det finns ett regelverk hur proven ska gå till. Det finns även regler hur länge en grävling får vara provdjur.

Svenska Jägareförbundet menar att grytanlagsproven fyller flera viktiga funktioner. Dels så kan man sålla bort hundar som arbetar på ett felaktigt sätt, dels kan resultatet från proven användas i hundaveln, dels kan likvärdiga situationer presenteras för hundarna vilket skapar bra förutsättningar att bedöma hur hunden arbetar.

I skrivelsen understryker förbundet att utredarna inte haft tillräckliga kunskaper om grytjakt och hundavel, samt inte hörsammat inbjudningar där de kunnat med egna ögon sett hur proven går till. Men det framförs också kritik mot att:

• Utredningen vilar på ytterst begränsad vetenskaplig litteratur
• Utredningen drar slutsatser utifrån ett omtankesperspektiv om tama grävlingar inte fakta.
• Effekterna av förslagen är inte utredda.
• Utredningen inte i tillräcklig omfattning beaktat de samhälleliga effekterna att hela populationen av grävlingar riskerar ett utdraget lidande vid jakt och eftersök om man försvårar möjligheterna att få fram duktiga grythundar som arbetar på ett korrekt sätt.

Skrivelsen avslutas med att förbundet uppmanar regeringen att inte gå vidare med förslagen då den saknar nödvändigt faktaunderlag.

Läs förbundets skrivelse här!

Länk till utredningen hos Naturvårdsverket