Vägledningsdokument kring art- och habitatdirektivet har funnits ett antal år. Detta ska uppdateras med jämna mellanrum. Syftet med dokumentet är att underlätta för medlemsländerna genom att beskriva aktuella domar och rättsläget för de arter som har ett strikt skydd.
– Tanken är att detta ska omfatta alla arter som har ett strikt skydd. Men man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att snabbt inse att det mesta handlar om en art – vargen. De har även gjort en separat bilaga i ämnet, säger Peter Eriksson.
Många EU-länder har lagt stora ekonomiska resurser för att inventera, ersätta för skador, ta fram ny forskning och bygga förvaltningssystem kopplat till vargen. Genom att EU-kommissionen använder vargen som exempel går det att tolka vägledningen som att samma omsorg ska ges till alla strikt skyddade arter.
– Detta är faktiskt häpnadsväckande. Vargen är en art som växer i antal och sprids över Europa. IUCN – världens största naturvårdsorganisation – ser den inte längre som akut hotad. Men alla andra arter, som faktiskt är akut hotade, får inte denna uppmärksamhet. Vargen är en profilfråga för många miljörörelser och det märks i tydligt i detta dokument.

Tjänstemännen på EU-kommissionen har producerat vägledningen. Och det går inte missa att vissa fakta fått stort utrymme, medan annan valts bort. Även anmärkningsvärda uppgifter från lobbyrörelser finns med och används för att dra slutsatser.
– 2009 fattade EU-domstolen beslut kring vårjakt på Malta. Detta är en högst relevant dom som ger stöd för jakten. Inget om denna dom finns med i vägledningen. Man har också valt bort forskning som ger stöd för exempelvis vargjakt. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att detta rör sig om tjänstmannaaktivism, säger Peter Eriksson.
Det som gör agerandet ännu mer häpnadsväckande är att EU-parlamentet – den demokratiska nivån i EU – uttalat att mer social acceptans bör tas i vargförvaltningen.
– Tjänstemännen har – återigen – lyckats runda de folkvaldas vilja. Detta är ytterst allvarligt. EU brottas med trovärdighetsproblem hos många medborgare. Samtidigt väljer tjänstemännen att ensidigt lyssna på lobbyister från miljösidan. Om inte EU:s folkvalda hanterar detta äventyras tilltron till demokratin. Svenska politiker bör också sätta press på kommissionen.
Trots vägledningsdokumentets vinklade slutsatser har inte rättsläget ändrats.
– Tyvärr finns en överdrivet stelbent syn på förvaltningen av vargen i vägledningen. Där all jakt – till varje pris – ska undvikas. Trots att dokumentet är icke-bindande kommer det att användas i olika sammanhang. För oss som vill ha en faktabaserad viltförvaltningen och för alla människor som drabbas är detta inget annat än ett nytt slag i ansiktet. Men det har faktiskt inte framkommit något nytt i sak. Rättsläget är detsamma som innan denna vinklade vägledning skrevs, säger Peter Eriksson.