LRF ökar trycket mot viltet. I en framställan till regeringen vill organisationen ha ett antal förändringar av lagar och regler. Huvudsyftet bakom framställan är att viltskadorna är för stora.
LRF vill bland annat att:
• Dov- och kronvilt ska få jagas nattetid med bildförstärkare och termiska riktmedel.
• Skyddsjakt på dov- och kronkalv ska vara tillåten året runt vid foderupplag.
• Jakt ska vara tillåtet under tiden som jordbruksmaskiner är i gång – dock inte ifrån maskinerna.
• Drönare med kameror ska få användas under vildsvinsjakt.
Organisationen skriver även: ”LRF vädjar därför till regeringen om att beakta följande princip: vad en del jägare inte vill, inte hinner eller inte kan göra ska inte hindra alla övriga jägares möjligheter att effektivisera jakten. Den ensidiga synen på jakt som en trevlig hobby som inte behöver vara effektiv är passé i den viltskadesituation vi har nu.”
– Jag är medveten om att det på sina håll finns alldeles för täta stammar av dov- och kronvilt – och att skadorna kan bli stora. Men det är markägarna som har jakträtten. Det är markägarna som kan förändra tätheter av vilt genom dialog med jägarna. Problemet som LRF vill komma åt med lagändringar är oftast knutet till att det finns markägare som vill ha täta viltstammar och att grannfastigheterna får stora skador. Detta problem kan inte jägarna eller ny lagstiftning lösa, säger Peter Eriksson.
Han menar att markägarna sinsemellan måste diskutera sin olika syn på markägandet och vilt – inte lägga skulden på jägarna.
– Detta är främst en markägarfråga. Självklart rör den jägarna också. Men det går inte lösa frågan med jaktmetoder som jägarna tycker är oetiska på ena sidan av markgränsen om inget händer på den andra sidan. Markägarna behöver prata med varandra och bestämma hur viltstammarna i området ska se ut.
Peter Eriksson tycker också att förslagen äventyrar allmänhetens syn på jakt. Han är rädd för att denna typ av förslag leder till en snedvriden bild av jakten.
– Vi jägare ser viltet som en resurs och jakten som ett hållbart brukande. LRF:s förslag ger en bild av att viltet är skadedjur. Det är olyckligt att LRF uttrycker sig så här. Vi behöver mer samsyn och samarbete för att kunna hantera de utmaningar som finns. Svenska Jägareförbundet är öppen för detta.
– All jakt ska ske klokt och hållbart, med metoder som allmänheten accepterar.
Det har skett ett antal förändringar inom viltförvaltningen. Mörkersikten har tillåtits för vildsvin, nya jakttider har införts. Reglerna för skyddsjakt har ändrats.
– Innan man gör ytterligare förändringar bör man ge nuvarande regler tid att slå igenom. Därefter behöver förändringarna utvärderas. Först därefter bör det vara aktuellt med att se över regler och lagar.
– Jag är övertygad om att vi kan lösa många av problemen inom gällande lagstiftning. Men då måste markägarna vara eniga om att de vill minska viltstammarna, säger Peter Eriksson.