Tidningen Svensk Jakt är jättebra. Hemsidorna är också bra, men ändå upplever många medlemmar att de inte vet vad vi gör i kretsarna, länsföreningarna och förbundet. Är informationen anpassad till redan invigda? Tar vi för givet att alla vet vad som händer och hur det går till?

Jag hör ofta "folk vill ju inte engagera sig. De kommer ju ändå inte när vi ordnar något." Ja, det är nog så, men vad är anledningen?
Min teori är att nyhets- och informationsflödet är så stort i dag att många helt enkelt stänger av. Man orkar inte sortera längre.

Därför är det viktigt att bli personlig med våra medlemmar, så att de kan relatera till både personer och aktiviteter. Det ger en känsla av tillhörighet och tillförsikt.
Jag tror det är så vi måste arbeta framåt. De naturliga nätverken finns inte i vår urbaniserade värld. Inte blir det lättare med de allt fler intensiva jägarskolorna, som inte har utrymme för nätverksbyggande eller praktisk viltvård och jakt.
Olika former av mentorskap ser vi redan i dag ute i många kretsar och dessa goda exempel behöver länsföreningarna och förbundet uppmuntra i större utsträckning. Det är ju ändå våra medlemmar, särskilt de nya, vi måste kunna kommunicera med och engagera.
De är Jägareförbundets framtid.

Annika Brodin
Ordförande Jägareförbundet Kalmar län