Jägarna löser viltets problem, till exempel genom att sätta upp fågelholkar, återskapa våtmarker eller viltanpassa jord- och skogsbruket i delar av landskapet. Rödklöver är en billig och enkel, flerårig viltgröda. Foto: Fredrik Widemo

Sveriges 300 000 jägare lägger årligen ned mellan två och tre miljoner mandagar på viltvårdsarbete, utöver åtta miljoner mandagar som ägnas åt jakt. Jägarna investerar runt en halv miljard per år i åtgärder för viltets bästa. Mest viltvård utförs i Södermanlands, Örebro och Kronobergs län.

Viltet behöver tillgång till föda, skydd och vatten, men ofta är det brist på lämpliga livsmiljöer i landskapet. Jägarna löser viltets problem, till exempel genom att sätta upp fågelholkar, återskapa våtmarker eller viltanpassa jord- och skogsbruket i delar av landskapet. Därmed skapas goda förutsättningar för viltet och för jakten, men viltvården ger många fler värden än så.

Jägarnas insatser skapar variation i landskapet och en större biologisk mångfald. Få, om några, andra intressegrupper kan visa fram så stora och konkreta, ideella naturvårdsinsatser. Samtidigt får vi ett mer varierat och tilltalande landskap. Jakten är dessutom en del av vårt kulturarv, och viltvården syftar ofta till att vårda och bevara kulturlämningar som till exempel lövtäkter, åkerholmar eller sluttande skogsbryn. Viltvård är därmed även kulturvård.

Jägarnas viltvård gör att viltet – och många andra arter – får tillgång till föda, skydd och vatten. Sommar som vinter. Viltvården skapar samtidigt vackra landskap med starka naturupplevelser och rika kulturarv.
Så även om du inte själv jagar, gillar du förmodligen jägare utan att veta om det.

#gillaenjägare