Förbudet kommer att träda ikraft 24 månader efter att förordningen publicerats, vilket sannolikt blir runt årsskiftet 2023. Om Sverige däremot skulle välja att införa ett totalt förbud mot allt blyhagel blir det en övergångsperiod om 36 månader.

– Kommissionen öppnade dock för att medlemsländerna skulle kunna göra nationella definitioner av vad som är våtmark. Vi förutsätter att Sverige utgår för dagens definition, vilket skulle undanröja väldigt många problem och negativa konsekvenser, säger generalsekreterare Bo Sköld.

Han menar att dagens definition av våtmarker i Sverige är ändamålsenlig.

– Så den bör ju tjäna som utgångspunkt. Ett utvidgat eller totalt blyhagelförbud skulle innebära stora konsekvenser för dagens jakt på fast mark och för alla jägare med gamla hagelvapen, men även att hagelskyttet inom jägarexamen inte kan genomföras i nuvarande form då plåtmål används.

Dessutom skulle det stoppa Sveriges OS-skyttar i hagelgrenarna, samt sätta stopp för allt jaktstigsskytte med hagel mot plåtfigurer.

– Reglerna, för att avgöra vad som är en våtmark, kommer att sätta nivån för hur stora problem som jägare och sportskyttar kommer att få av förbudet. Därför vill vi att regering och riksdag verkligen lägger manken till och utnyttjar den öppning till nationell anpassning som kommissionen öppnade för.

– Den allvarligaste frågan är dock att EU vill införa en omvänd bevisbörda för den som innehar blyhagelpatroner i våtmarker – man ska anses skyldig tills man själv bevisat motsatsen. Hur detta ska hanteras av regeringen mot bakgrund av de grundläggande reglerna i Sverige om att man är oskyldig tills motsatsen bevisas, återstår att se, säger Bo Sköld.