- För att få en ekologisk balans krävs inte bara en effektiv förvaltning av fiskbestånden och miljön, det krävs också en förvaltning av säl via jakt. Inför skottpengar på säl, det hade gynnat balansen, säger sälforskare Sven-Gunnar Lunneryd vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Helsingforskonventionen (HELCOM) är en regional miljökonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. HELCOM har beslutat om en aktionsplan för Östersjön, HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP), som syftar till att återställa god ekologisk status i Östersjön till 2021.

HELCOM gick 2006 ut med en rekommendation vad gäller sälarnas tillväxt.
- I rekommendationen finns ingen övre gräns för hur stor sälstammen ska bli, ingen tanke på ekologiska eller ekonomiska konsekvenser. Stammen ska öka oavsett, enligt HELCOM, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Sven-Gunnar Lunneryd påpekar att det finns bra instrument för att räkna antalet sälar. I Östersjön finns idag sammanlagt över 70 000 sälar, gråsäl och vikare.
Enbart antalet gråsälar är cirka 50 000 och ökar med 3 500 individer – varje år – och problemen tilltar. Sedan 2010 har gråsälpopulationen ökat två till tre gånger i södra Östersjön. I Bottenviken finns 20 000 vikare. Ett historiskt stort antal, cirka 25 000 finns nu i Västerhavet, en liten population knubbsäl finns också i Kalmarsund.

Idag skyddsjagas säl. Men reglerna är krångliga och jakten fungerar dåligt. Naturvårdsverket fick 2012 i uppdrag att utreda jakt på säl och året därefter gjorde verket bedömningen att licensjakt på säl kan införas.
Verket menar i sin bedömning att så länge sälpopulationen överstiger minsta livskraftiga populationsstorlek är licensjakt på säl är förenligt med Helsingforskommissionens (HELCOM) rekommendationer.

Ändå är det fortsatt tyst från regeringshåll.
- Regeringen tar inte ställning. Inte ett ljud har hörts om licensjakt på säl sedan Naturvårdsverkets utredning 2013, säger Sven-Gunnar Lunneryd.
- Tidigare i år anordnades ett kustjaktseminarium där representanter för jakt, fiske, forskning och förvaltning, träffades. Flera politiker var inbjudna. Ingen kom. De verkar inte vilja diskutera sälförvaltning.

Skadorna på framför allt fiskeredskap är många och ökar hela tiden i takt med att sälstammen expanderar. De försök som görs med att ta fram sälsäkra redskap räcker inte. Det är dock inte enbart de direkta skadorna på redskap och fångst som orsakar problem för människan.
- Sälar äter fisk och påverkar därför även fiskbestånden. En gråsäl beräknas i genomsnitt äta 4,5-5 kg fisk om dagen. Knubbsäl och vikare något mindre, säger Sven-Gunnar Lunneryd.
En ny vetenskaplig publikation ledd av forskaren Sture Hansson tillsammans med forskare från hela Östersjön slår fast att i kustområdet för arter som lax, öring, sik, siklöja, gädda, abborre och gös, är sälens konsumtion tillsammans med skarv lika stor som människans uttag i många områden.
Flera näringar som är beroende av fisket hotas idag.
I norr är sälstammen är ett reellt hot mot surströmmingsproducenterna. Norrlands salteriförening anser att reglerna för säljakten måste förändras och att antalet sälar måste minskas.
- Om samma ökningstakt fortsätter i 30 år till kan vi ha över 100 000 vikare i Bottniska viken, säger Lunneryd.

Ett annat allvarligt problem med den överstora stammen är att sälen är den slutliga värden för skadliga nematoder (en typ av rundmask) som blir könsmogna i sälens mage. Larvstadierna kan hittas i fisk där de kan orsaka sjukdomar hos människan om vi äter otillräckligt behandlad fisk.

Madeleine Lewander