Helgen inleddes med lite kontroll spår som Tobias och Jessica tittade på. Vissa hundar och förare fick backa lite och andra kunde utöka svårigheterna. Det gäller att individanpassa träningen.

Här hade Marcus lagt ett spår till Jonas hund Driva. Jonas fick Marcus keps för att använda som ”smeller” dvs doftkälla inför spåret.

Jonas blev anvisad en plats där Marcus började med spåret och inför spårstarten tog han fram kepsen och lät hunden lukta på den. Efter noggrant sniffande på kepsen började Driva spåra över gräsmattan.

Innan ekipaget klev upp för trappen upplyste Marcus Jonas om att han gått på den andra plattraden...

Vi som tittade smög nyfiket efter och vad fick vi se. Driva spårade säkert Marcus spår på den andra plattraden. När hunden kom upp till dörren gjorde hon en snygg vinkel och fortsatte utmed huset.

Då sak ni veta att det var inte bara en annan människa eller hundar som hade gått upp och ner för trappen och hit och dit på plattgången under den dagen. Så jag tror att alla vi som såg detta blev lika glada som Drivas husse.

Valsituationer

Ytterligare en svårighet som vissa hundar fick prova var spår med valsituationer. Övningen går till så att det här fallet finns två personer i spåret som på ett eller två ställen korsar spår. Den personen hunden ska följa har lämnat en doftkälla till hundföraren som ”smeller”. Kepsar är populära just på dessa träffar. Men i det här fallet blev det fingervantar av stickad typ.

Jessica gick spåret som Driva skulle följa och Heléne var det ”störande” momentet som korsade spåret vid två tillfällen.

Jessica började gå och framme vid tallen la hon ifrån sig en fingervante. Strax efter tallen gick Heléne över Jessicas spår. Ytterligare några meter längre fram gjorde Jessica en vinkel åt motsatt håll. Driva fick ”smellern” och tog upp Jessicas spår kalasfint.

Driva hittade vanten vid tallen och spårade sig fram till Helénes övergång, där fick Jonas stanna till för att låta hunden ”välja” och några sniffningar senare tog hunden upp rätt spår.

Vi tyckte nog att Jonas hade ett ganska intressant kroppsspråk under spårningen. Han såg ut att spåra lika mycket som hunden. Lite stil poäng!

Driva fixade det korsande spår på ett bra sätt och fullföljde spårning till slutet. Nosen var inte många centimeter från marken under hela spåret.

Både hund och hundförare var nöjda efter dagen. Vi som stod bredvid kunde bara lyfta på hatten åt ekipaget för ett mycket bra arbete utfört.

Instruktörerna tror jag till och med var mer än nöjda efter denna helgs träning. Det går verkligen raskt framåt för pilotgruppens hundar.

Ha det gott tills nästa gång! // Mia