– Genom att vi använder all tillgänglig kunskap kan vi komma ut med bra råd hur avskjutningen av vildsvin och eventuell utfodring ska se ut, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné.

Vildsvinsbarometern är byggd för att kunna ge råd till förvaltningen på länsnivå. Genom att använda den kunskap som finns om den regionala vildsvinsstammen via avskjutningssiffror och viltolyckor samt klimatdata och synpunkter från lantbruket får man en bra bild av hur läget är i länet.
– Det här är ett nytt grepp för att försöka stötta vildsvinsförvaltningen. Älgen kan vi förvalta med väldigt fina verktyg, till exempel älgobsen med två decimaler, några sådana verktyg har vi inte i vildsvinsförvaltningen ännu. Därför har vi valt att prova ett nytt sätt att stötta viltförvaltningen där vi utifrån de data som ändå finns nyttjar våra kompetenta jaktvårdskonsulenter och deras lokalkännedom. Vi ska komma ihåg att vi varje månad får tusentals mejl, telefonsamtal eller åsikter via möten och utbildningar. Jag är övertygad om att detta är ett utmärkt underlag för att ge råd till förvaltningen.

– Vi får tidigt på säsongen information om hur vildsvinskullarna ser ut, hur vädret varit under föryngringsperioden, hur mattillgången ser ut, hur vårbruket kommit igång med mera. Utifrån alla dessa parametrar gör konsulenterna en sammantagen bedömning om hur avskjutningen bör se ut, säger Daniel Ligné. Inför hösten kan vi också bedöma om föryngringen är sen och man kanske ska vara försiktig med hundjakten och inför vintern kan vi ge råd om utfodring behövs eller inte.
Utifrån de metoder som finns för att bedöma vildsvinsstammens storlek tycker Svenska Jägareförbundet att de nu kommit fram med ett mycket bra hjälpmedel för vildsvinsförvaltningen.
– Genom denna metod som bottnar i regional kunskap kan vi snabbt gå ut med råd hur avskjutningen ska styras för att nå resultat. Förvaltning handlar nästan alltid om att gasa eller bromsa. Vildsvinsbarometern kan bli ett mycket bra redskap för att klara av vildsvinsutmaningen, säger Daniel Ligné.