Många nyheter i älgjaktsystemet - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Många nyheter i älgjaktsystemet

(2012) Den fråga som utan tvekan kommer att beröra flest av landets jägare de närmaste åren är hur det nya älgjaktsystemet påverkar älgjakten. Vi beskriver här de viktigaste nyheterna

På nationell nivå har arbetet med det nya älgjaktsystemet varit intensivt under 2011.
Det kulminerade när Svenska Jägareförbundet utifrån Naturvårdsverkets nya föreskrifter tog fram nya mallstadgar för älgskötselområden.

Älgförvaltningsområden

En ny struktur kommer att bildas genom att länsstyrelsen delar in länet i älgförvaltningsområden som anses husera en avgränsad älgstam.

Dessa ska vara i storleksordningen 50 000 hektar i södra Sverige och 100 000 hektar eller mer i norra Sverige. Områdena ska avgränsas av i första hand naturliga eller skapade barriärer som vattendrag, viltstängsel, samhällen, större vägar och järnvägar. Inom dessa älgförvaltningsområden utser länsstyrelsen en älgförvaltning grupp bestående av markägar- och jägarrepresentanter, vilka lämnar förslag till en älgförvaltningsplan inom hela området. De lämnar också förslag på den areal som ska krävas inom licensområden för länsstyrelsens beslut om tilldelning av vuxna älgar respektive kalvar. Älgförvaltningsgruppen yttrar sig också om älgskötselplanerna inom aktuella älgskötselområden innan de fastställs av länsstyrelsen.

Licensområden

Den största nyheten för licensområdenaär att licenssystemet förenklas.

Indelningen i A-, B-, och Eområden tas bort och alltsammans benämns numera endast licensområden. För att kunna registrera ett licensområde krävs att området är tillräckligt stort för att få fälla en älgkalv. Områden som inte uppfyller kraven registreras inte, och får då som idag skjuta älgkalv under en begränsad tid. Även de så kallade samlicenserna, storlicenserna och kretslicenserna försvinner.

Detta beror på att möjligheten att ge olika licensområden en gemensam tilldelning över längre tid än ett år tas bort. Den första tilldelningen inom licensområden ska vara en älgkalv, vilket innebär att innan man får en tilldelning på en vuxen älg så måste området kunna bära en avskjutning av minst en kalv.

Sedan kan man få två kalvar, efter det en vuxen älg och en kalv och så vidare. Länsstyrelsen har även möjlighet att könskvotera de vuxna älgarna för att uppfylla målen i den älgförvaltningsplan som fastställts för det aktuella älgförvaltningsområdet.

Älgskötselområden

Kraven på omfattningen av älgskötselområden specifi ceras till att avskjutningen ska gälla minst tio vuxna älgar per år. Områden som inte klarar detta får i normalfallet inte registreras, och befi ntliga områden som faller under strecket kan komma att avregistreras av länsstyrelsen. Endast i vissa undantagsfall då området är naturligt avgränsat, exempelvis en ö, kan mindre områden registreras som älgskötselområden. Då är minimikravet fem vuxna älgar per år. Älgskötselplanen ska bland annat som ett krav ange avskjutningen av älgar fördelat på tjur, ko och kalv.

Ytterligare åtgärder för att höja älgstammens kvalitet, som till exempel taggbegränsningar, sker i varje älgskötselområde på frivillig väg. Länsstyrelsen kan dock bestämma om ytterligare krav för att godkänna en älgskötselplan. Naturvårdsverket kommer också att tillhandahålla en mall som är valfri att använda. En avvikelse från planen med mer än tio procent kan i framtiden leda till en avregistrering av älgskötselområdet, vilket är en nyhet. Tidigare praxis från länsstyrelserna visade på en tolerans på cirka 20 procents avvikelse.

Rapportering av fälld älg

En praktisk nyhet är att fälld älg ska anmälas till länsstyrelsen inom två veckor efter det att djuret fällts. Tidigare räckte det med två veckor efter jakttidens utgång.

Här är det viktigt att fullgöra sin skyldighet eftersom avregistrering av ett älgskötsel område kan ske om en enda jakträtts havare inom området inte sköter sig.

Rätten till fälld älg

Fällavgiften ska som tidigare betalas inom två veckor efter jakttidens utgång, men numera får även länsstyrelsen fastställa en fällavgift för kalv. Kalvavgiften ska vara högst en tredjedel av beloppet för en vuxen älg. En annan nyhet är att fälld älg alltid tillfaller den jakträttshavare vars mark älgen faller på, oavsett var den är påskjuten. Tidigare kunde påskjutande jakträttshavare ta älgen om jakträttshavaren på den mark den föll saknade tilldelning.

Däremot ska fälld älg alltid av räknas från tilldelning inom licens område eller avskjutningsmål i älgskötselplan till hörande den jakträttshavare som påskjutit älgen. Detta innebär att om jaktlag A skjuter på en älg och skadar den, varefter älgen går över till jaktlag B och faller där, får B tillgodogöra sig den om B vill. Om B tar den så får B också betala fällavgift men älgen avräknas A. Om B inte vill ha den så får den ligga kvar och i så fall betalar B ingen avgift men älgen avräknas A. B kan också ge älgen till A och i så fall får A betala fällavgift och älgen avräknas även A.

Mallstadgar för älgskötselområden

Mallstadgar för älgskötselområden finns för nedladdning på Svenska Jägareförbundets hemsida.

Jägareförbundet rekommenderar inte bara nya älgskötselområden utan även alla befintliga älgskötselområden att anta de nya mallstadgarna. De nya formella kraven på samråd, rapportering, köns- och åldersfördelning med mera som ställs på älgskötselområdena framöver måste hanteras även av befintliga älgskötselområden. I annat fall riskerar man att avregistreras.

Eftersom avskjutnings kraven inom älgskötselområden bestämts till minst tio vuxna älgar kan vissa av dagens älgskötselområden få problem. Då även kalvar måste skjutas i ungefär samma omfattning som vuxna älgar i en älgstam i balans, så betyder det att avskjutningen måste vara i storleksordningen 20 älgar totalt. I södra Sverige kan detta bli ett problem för älgskötselområden där älgstammarna inte är så täta. Det kan därför vara aktuellt att slå ihop älgskötselområden, eller att försöka förmå angränsande licensområden att ansluta sig. Även i dessa fall av nystarter är det naturligt att anta de nya mallstadgarna.
Göran Bergqvist

Fakta

Tyvärr kunde Svenska Jägareförbundet inte enas med markägarsidan om mallstadgar för älgskötselområden på den korta tid som stod till buds. Jägareförbundet fick därför under mellandagarna (2011) gå ut med ett eget förslag som uppfyller kraven i den nya lagstiftningen och går att tillämpa i hela landet, så att de som ville bilda älgskötselområden innan utgången av sista januari – då ansökningarna skulle vara inne – hade en möjlighet att göra det. Det cirkulerar därför olika mallstadgar idag, där vissa inte håller måttet enligt lagstiftningen. Till exempel ignorerar vissa mallstadgar viltvårdsområdeslagstiftningen, och går därför inte att tillämpa där viltvårdsområden ingår i Jägareförbundet har älgansvariga konsulenter från varje samverkansområde. I Norr är det Göte Grubb, i Mitt Per Zakariasson och i Syd Erik-Ludvig Berggren. De är främst dessa som hanterar och samordnar det praktiska arbetet med den nya älgförvaltningen, och ny- eller ombildning av älgskötselområden med stöd av länsansvariga konsulenter.
Daniel Ligné


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-06-04 2019-02-22 Ola Wälimaa