Afrikansk svinpest är en virussjukdom som är under spridning i Europa. Sjukdomen är ett hot mot vildsvinsstammen, jakten och tamgrisnäringen. Afrikansk svinpest påvisades för första gången i Sverige i september 2023, hos ett vildsvin som hittades dött i Fagersta, men efter ett år av bekämpningsinsatser friförklarades Sverige från sjukdomen i september 2024. Eftersom afrikansk svinpest fortfarande sprids i Europa kan nya utbrott inträffa. En tidig upptäckt är nyckeln till en framgångsrik bekämpning. Upphittade självdöda vildsvin bör därför alltid rapporteras till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt).
Afrikansk svinpest orsakas av ett virus som finns naturligt hos vårtsvin, och möjligen andra vilda grisdjur, i Afrika söder om Sahara. Vårtsvin blir inte sjuka av viruset, men det är ett hot mot många andra svindjursarter.
Vildsvin och tamgrisar som smittas av afrikansk svinpest blir mycket sjuka och nästan 100 % av de infekterade djuren dör, oftast inom 5-10 dagar. En del djur dör så snabbt att de inte hinner utveckla några symptom, men de vanliga symptomen är hög feber, nedsatt aptit, diarré, andningsbesvär, ostadig gång och rödlila missfärgningar på huden.
Afrikansk svinpest sprids genom direktkontakt mellan djur, men också via kontaminerad miljö och köttprodukter. Hos ett infekterat djur finns viruset i blod och vävnader, och det utsöndras i spillning, urin och saliv. I miljön utanför djuret kan viruset överleva minst några dagar eller veckor, beroende på vilken typ av miljö det är. Viruset kan överleva flera år i kylt, rökt, saltat, torkat och fryst kött, och det kan överleva länge i kadaver efter djur som dött av sjukdomen.
Svinpest kan därför spridas på två sätt i landskapet. Dels genom att infekterade vildsvin eller tamgrisar smittar varandra, eller kommer i kontakt med kadaver efter djur som dött i sjukdomen, vilket gör att virusets utbredning i landskapet successivt ökar. Dels genom att sjukdomen "hoppar" till helt nya platser med människans hjälp, till exempel via kontaminerade köttprodukter eller föremål. Matrester som ges till grisar - eller slängs där vildsvin kan komma åt dem - anses vara en viktig spridningskälla. Människor kan också sprida viruset till nya platser genom transport av infekterade djur.
Det virus som nu sprids i Europa introducerades till Georgien 2007, förmodligen via kontaminerat matavfall. I Europa sker en stor del av spridningen bland frilevande vildsvin, vilket gör att sjukdomens utbredning successivt ökar. Utöver spridningen grisdjur emellan har viruset också hoppat till nya platser med människans hjälp, vilket ökat spridningstakten.
Från Georgien spreds den afrikanska svinpesten till bland annat Ryssland, Belarus och Ukraina. Den nådde Estland, Lettland, Litauen och Polen 2014 och fortsätter sprida sig i Östeuropa. Ungern, Rumänien, Slovakien, Bulgarien och Grekland hör till de länder som drabbats. År 2020 bekräftades det första fallet i Tyskland, nära polska gränsen, och sjukdomen har sedan spridits i framför allt östra Tyskland. I slutet av 2022 påvisades afrikansk svinpest också i Tjeckien nära polska gränsen. Sedan 2018 har svinpesten även spridits snabbt hos tamgris i Kina, och sjukdomen har också nått sydostasiatiska länder som Mongoliet och Vietnam.
När viruset gör långväga hopp till helt nya områden ger det upphov till så kallade punktutbrott, till exempel hos vildsvin i Tjeckien 2017, i Belgien 2018, i tre separata regioner i Italien under 2022-2023, samt i Fagerstatrakten i Sverige i september 2023.
Vid punktutbrottet i Tjeckien 2017 kunde viruset bekämpas och utrotas (här kan du läsa hur). Punktutbrotten som upptäcktes i Belgien och Sverige bekämpades med samma metoder vilket gjorde att utbrottet stoppades genom att viruset utrotades. I Tjeckien och Belgien tog det ungefär två år att utrota sjukdomen, medan det tog ett år i Sverige. Sverige förklarades fritt från afrikansk svinpest i september 2024.
Forskning för att ta fram ett vaccin mot afrikansk svinpest pågår, men erfarenhetsmässigt uppskattar man att det kommer ta lång tid innan det finns ett färdigt och tillräckligt testat vaccin att tillgå, som också är praktiskt användbart för vildsvin.
Rapportera alltid fynd av självdöda vildsvin till SVA
En tidig upptäckt av utbrott är viktigt för att lyckas med bekämpningen av afrikansk svinpest. Eftersom sjukdomen fortsätter spridas i Europa och resten av världen kan nya utbrott komma att inträffa också i Sverige. Rapportera därför alltid till SVA om du hittar ett självdött vildsvin.
Det är enkelt att rapportera självdöda vildsvin via SVA:s webbformulär rapporteravilt. Genom att rapportera bidrar du till att vi har koll på vildsvinens hälsa i Sverige, och att vi snabbt kan upptäcka och bekämpa ett eventuellt nytt utbrott av afrikansk svinpest.
