Om ett punktutbrott av afrikansk svinpest inträffar i Sverige måste åtgärderna följa EU:s regelverk. Det är nödvändigt att utrota viruset genom en tillfällig och lokal utrotning av vildsvinen i det drabbade området. Om inga nya utbrott inträffar kan området slutligen förklaras fritt från smittan. Genom att hindra viruset från att spridas vidare från utbrottsplatsen räddas vildsvinsstammen och jakten i resten av Sverige. 

Åtgärderna som ska användas inom EU bygger på erfarenheter från en lyckad bekämpning av ett punktutbrott i Tjeckien 2017. De tjeckiska åtgärderna har också använts framgångsrikt i Belgien efter ett punktutbrott 2018. Båda länderna kunde genom åtgärderna förklaras fria från afrikansk svinpest efter två år.

Sveriges första utbrott av afrikansk svinpest upptäcktes i Fagersta i september 2023. Genom att följa den tjeckiska modellen kunde utbrottet stoppas och viruset utrotas. Sverige förklarades åter fritt från afrikansk svinpest efter ett år, i september 2024.

Den tjeckiska modellen

I grova drag bygger det tjeckiska bekämpningspaketet på en rad åtgärder som genomförs i olika steg och zoner kring platsen där ett utbrott upptäckts.

Steg 1 - Fastställa smittans utbredning

Först fastställs smittans utbredning genom att man söker igenom området kring utbrottsplatsen efter döda vildsvin. Man ska söka igenom hela det område som man preliminärt bedömer att smittan kan finnas i. När man bestämmer områdets storlek så tar man hänsyn till hur stora områden vildsvin brukar röra sig över, samt viruset spridningstakt i en vildsvinspopulation som i genomsnitt är 1-2 km i månaden. 

Erfarenheter från bekämpningen av punktutbrottet i Belgien visar att det inledningsvis kan vara bättre att ta till lite i överkant när storleken på det smittade området ska fastställas. I Belgien började man med ett för litet område och fick utöka områdets storlek när nya fall upptäcktes utanför detta, vilket fördröjde och försvårade bekämpningen. 

Bortsett kadaversöken så minimeras inledningsvis alla mänskliga aktiviteter i det område man preliminärt bedömer kan vara smittat. Det är viktigt för att undvika att vildsvinen störs, sprider sig från området och tar viruset med sig. Restriktioner införs också för att undvika att människor för ut smitta, exempelvis via skor, kläder, föremål eller fordon som kontaminerats av virus.

Alla upphittade döda vildsvin provtas för afrikansk svinpest, vilket gör att man kan fastställa virusets utbredning. Efter provtagning destrueras alla upphittade kadaver så att de inte ska kunna fortsätta sprida smitta.

Steg 2 - Stängsling och avlivning av vildsvin

Genom att virusets utbredning kartläggs i steg 1 kan man fastställa hur stort område som faktiskt är smittat. I detta smittade område måste restriktioner som minimerar mänskliga aktiviteter behållas under den fortsatta bekämpningen.

När det smittade området har fastställts sätts olika former av stängsel upp för att hindra vildsvin - och därmed viruset - från att röra sig ur området. Redan befintliga viltstängsel och spridningsbarriärer nyttjas och kan kompletteras. Helt nya stängsel kan också sättas upp, särskilt på strategiskt viktiga platser.

När stängslen satts upp genomförs en intensifierad vildsvinsjakt utanför det smittade området. Syftet är att skapa en zon utan vildsvin, eller med så få vildsvin som möjligt. Den zonen bildar en buffert mellan det smittade området och friska vildsvinspopulationer. Om ett smittat vildsvin skulle ta sig ut ur det smittade området har man minimerat risken att det ska hinna träffa på och smitta andra vildsvin innan det dör.

Efter en tid - kanske någon månad - har en stor del av vildsvinen inne i det smittade området dött av viruset. Då smittskyddsavlivas resterande vildsvin av särskilt utbildade jägare. Avlivningsmetoderna ska störa vildsvinen så lite som möjligt samtidigt som jägarna ska följa biosäkerhetsrutiner som minimerar viruskontaminering av miljön.

Samtliga kadaver efter avlivade eller självdöda vildsvin förs bort och destrueras så att smittan inte ska finnas kvar i miljön.

Steg 3 - Övervakning och friförklaring

Slutligen följer en tid av övervakning och provtagning. Om inga nya fall inträffar kan området förklaras fritt från afrikansk svinpest och öppnas upp igen. I regel ska det inte ha inträffat några nya fall av afrikansk svinpest under en hel sommarperiod för att ett område ska kunna anses fritt från smittan.

Bekämpning av ett utbrott i Sverige

I Sverige har myndigheterna under ett antal år arbetat fram en beredskapsplan i samverkan med berörda parter, däribland Svenska Jägareförbundet. Jordbruksverket är beslutande myndighet vid bekämpning av ett utbrott av afrikansk svinpest i Sverige, medan Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är en expertmyndighet som hanterar exempelvis provtagning och uppföljning.

Jägarna har en avgörande betydelse för planens genomförande om Sverige drabbas av utbrott, eftersom det är viktigt med lokal kunskap om vildsvinens antal, utbredning och rörelsemönster. Vid bekämpningen av utbrottet i Fagersta 2023-2024 genomförde de lokala jägarna - med förstärkning av jägare från andra delar av landet - omfattande kadaversök samt smittskyddsavlivning inne i det smittade området. Jägarna stod också för vildsvinsjakt utanför området. Svenska Jägareförbundets personal samverkade med myndigheterna och samordnade jägarnas insatser. 

Pressmeddelande från Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt i samband med att Sverige friförklarades från afrikansk svinpest 2024: Läs mer om hur bekämpningen av afrikansk svinpest genomfördes i Fagersta i samverkan mellan jägare, Svenska Jägareförbundet och myndigheter.