Östlaika. Foto: Robin Oscarsson
Östsibirisk Laika
Östsibiriska lajka är en hundras med ursprung i Sibirien från Jenisej i väster till Stilla havet i öster. Liksom övriga lajkor används den både som ställande hund och skällande fågelhund.
I hemlandet Ryssland är den även slädhund. Hundarna skulle kunna dra packningen medan man låg ute på veckolånga jakter.
Bakgrund och ändamål
Östsibirisk lajka härstammar från olika typer av lajka samt hundar hos folkslagen even, lamut och amur. Utbredningsområdet är trädgränsen i östra och bortre Sibirien.
Helhetsintryck
Östsibirisk lajka är en starkt byggd hund med kraftig benstomme och välutvecklad muskulatur.
I sitt hemland används den för att jaga allt ifrån skogshöns och mård till björn och sibirisk tiger. I Sverige används den främst som ställande hund på högvilt som älg och brunbjörn samt vildsvin. Ett snabbtänkt jaktsätt parat med mod och skärpa är signumet när lajkan jagar. Hemma är den mjuk och familjekär och är trogen mot sin ägare och hus.
För att bli utställningschampion måste en östsibirisk lajka ha meriter från jaktprov för älghund eller jaktprov för skällande fågelhund.