R

I kaliberbeteckning. Kommer från tyskans rand, som betyder kant, fläns. Betecknar att patronen är en flänspatron, det vill säga har en utstående kant baktill. Se fläns.

Rak hylsa

Hylsa till hagel- och kulpatron med längs hela sin längd oförändrad diameter.

Rak kolv

1. Benämning på kolv med rak kolvhals utan pistolgrepp. Annan benämning är engelsk kolv.

2. Betecknar att en kolv är hög i förhållande till spånglinjen. Används som jämförelseord i betydelserna mycket rak, ganska rak och liknande. Motsatt begrepp är krokig.

Rakräffling

Rak, det vill säga inte spiralvriden räffling, borrades förr i vissa lopp, avsedda att skjutas omväxlande med kula och hagel. Ansågs ge kulan bättre ballistiska egenskaper än det slätborrade loppet. En teori som dock knappast kan bevisas.

Rand

Tyska som betyder kant. Se fläns.

Randantändning

Eller randavfyring, detsamma som kantantändning, se detta ord.

Randhagel

Benämning på hagelsvärmens yttre kanthagel. Har nedsatt hastighet och verkningsgrad. Annan benämning är stänkhagel.

Randlös patron

Detsamma som flänslös patron, patron utan fläns baktill. Inskuret utdragarspår. Se fläns.

Randpatron

Patron med fläns, se detta ord. Betecknas med R.

Rasant

Om kulbana, detsamma som flack, se detta ord.

Reaktionstid

Den tid som åtgår innan en muskel reagerar på signal från hjärnan. Inverkar på framförhållningskravet vid skytte mot rörligt mål.

Reduceringspatron

Se instickspatron.

Regling

Se låsning.

Rekyl

Den bakåtriktade kraft som vid skottlossning vill slunga vapnet i motsatt riktning mot projektilens. Rekylen hos gevär upplevs av skytten som ett tryck eller en stöt mot axeln. Denna motkraf är exakt lika stor som den som åtgår för att driva laddningen framåt genom loppet (Newtons tredje rörelselag). Dess praktiska verkan blir kraftigt reducerad på grund av vapnets betydligt högre vikt. Hur skytten upplever rekylen är alltså, vid i övrigt jämförbara förhållanden, beroende av vapnets vikt. Se även sekundär rekyl.

Rekylbroms

En anordning som anbringas vid vapnets mynning avsedd att minska, bromsa, rekylen. Består i princip av en hylsa med öppna, snett bakåtställda flänsar, genom vilka gaserna avleds bakåt, mot skytten. Detta bakåtriktade gastryck har en egen rekylkraft, verkande i motsatt riktning mot den egentliga rekylens. Därav reduceras, bromsas, den sistnämnda. Minskar även den tryckeffekt som benämns sekundär rekyl, se detta ord. Se även kompensator och mynningsbroms.

Rekyldämpare

Gemensam benämning på olika rekyldämpande arrangemang på kolven. Kan vara ett i kolven inbyggt system med fjädring eller en enkel, mjuk bakkappa av fjädrande material, vanligen gummi.

Rekylkappa

Se rekyldämpare.

Rekylklack

Hos studsare. Klack på låda som svarar mot urtag eller anläggningsyta i stocken - eller tvärtom - med uppgift att fixera pipa och system i stocken mot rekylen. Bristfälligt stopp vid rekylklacken ger försämrad precision.

Rekylomladdning

Hos vapen med automatiskt omladdningssystem. Rekylkraften används till den hos mekanismen erforderliga omladdningsrörelsen. Jämför med gasomladdare. Se piprekyl.

Rekylomställning

System hos avtryckarmekanism där en avtryckare avfyrar två pipor. Rekylens stöt i vapnet påverkar mekanismen och ställer om avtryckarfunktionen till andra pipan. Jämför med mekanisk omställning. Se enkeltryck.

Relativ ljusstyrka

Se ljusstyrka.

Rembygel

Remfästet på ett vapen.

Repetersystem

Det manuella systemet för omladdning hos flerskottsvapen med magasin. De vanligaste systemen är cylindermekanism, bygelrepetermekanism och pumprepetermekanism.

Repetervapen

Vapen med repetersystem, se detta ord.

Replik

Vapenreplik, en tillverkad kopia av en tidigare vapentyp.

Rifled slugs

Amerikanska kulor för skjutning i slätborrade lopp. Baktill öppna, skålformade blykulor med yttre snedställda räfflor. Jämför brennekekula.

Rikoschett

Projektil som ändrat riktning efter anslag och gått ut i en oförutbestämd bana. Ett stort riskmoment vid allt kulskytte i terräng. Även hagelskottet kan ge farliga rikoschetter.

Rikta

Se sikta.

Riktmedel

1. De hjälpmedel på vapnet som möjliggör eller underlättar inriktningen mot målet. Studsare kan ha öppna riktmedel, det vill säga sikte och korn, diopter eller optiskt riktmedel, det vill säga kikarsikte eller ljus punktsikte. Hagelvapnets riktmedel inskränker sig ofta till ett mynningskorn, ibland kompletterat med ett hjälpkorn längre in på spången. För speciella jaktformer förses även hagelvapnet ibland med någon form av optiskt riktmedel.

2. Med riktmedel avses också den detalj i kikarsiktet som utnyttjas vid inriktningen. Grundtypen är det så kallade hårkorset men ett flertal olika varianter förekommer. I dagligt tal benämns ofta kikarsiktets riktmedel, oavsett typ just hårkors.

Riktpunkt

Den punkt mot vilka vapnet riktas vid skott. Markerad centrumpunkt på måltavla.

Rilla

Inpressning eller inknipning. På kulpatron arrangemang för säkrare fasthållning av kulan.

Rim

Engelsk motsvarighet till tyska rand. Se fläns, som är det svenska ordet.

Rim fire

Engelska för kantantändning, se detta ord.

Rimless

Engelska för kantlös, flänslös. Se fläns.

Rolling block

Vapenmekanism med svängbart, rullande, slutstycke och hane. I nerfällt läge låser hane slutstycket. Känd form är Remington systemet.

Roll-over

Speciell utformning av kolvkammen hos kolv av Monte Carlo-typ. Kolvkammen är svängd, rullad över åt höger. Enbart dekorativt syfte.

Rosett

Vanlig benämning på pistolgreppets bakkappa.

Rost

Järnoxid och järnhydroxid. Uppstår på järn vid viss fuktighet. Kan med tiden ge svåra skador. Hos vapen motverkas rostbildning genom rätt utförd vapenvård, se detta ord.

Rostfria tändhattar

Benämning på tändhattar av modernt slag. De innehåller inte knallkvicksilver eller andra rostbefrämjande kemiska ämnen.

Rosfritt stål

Stål som genom tillsats av andra metaller, i huvudsak krom, fått hög motståndskraft mot rost och andra kemiska angrepp. Används ibland vid framställning av pipor och andra vapendelar.

Rotation

En projektil skjuten genom ett spirafräfflat lopp har bringats i rotation. Rotationen bidrar mycket väsentligt till att stabilisera projektilen i banan. Rotationshastigheten avgörs av räffelstigningen, se detta ord, och hastigheten. Normal rotationshastighet hos moderna projektiler ligger runt 3 000 varv per sekund. Se precessionsvinkel.

Rullmagasin

Benämning på ett lådmagasin till studsare, där patronerna vid laddning och urladdning inte rör sig vertikalt ner eller upp utan beskriver en böjd, rullande bana.

Rullstukning

Se stukning.

Rundkula

Klotformad kula. Den ursprungliga projektilformen. Har vid jämförelse med den moderna, långsmala kulformen klena ballistiska egenskaper.

Räffeldjup

Den försänkta räfflans djup i ett räfflat lopp. Nivåskillnaden mellan bom och räffelbotten. Räffeldjupet i lopp för mantlade projektilen är i regel 0,1-0,2 mm.

Räffelstigning

Mått på spiralens branthet i spiralräfflat lopp. Stigningsmåttet anges i tum, millimeter eller centimeter och avser den sträcka i loppet på vilken räfflan vrider sig ett varv. Räffelstigningen hos moderna vapen ligger i den ungefärliga storleksordningen 25-30 cm, vilket alltså innebär att räfflingen gör cirka två varv i loppet från patronläge till mynning.

Räffla

Inskärningen i ett räfflat lopp. Motsatsen är bom.

Räffling

Den numera alltid spiralvridna borrningen i ett lopp för kulskytte. Ger projektilen rotation och därmed bättre stabilitet i banan. Räfflingen är helt nödvändig i lopp för skjutning av långsmala projektiler. Se rakräffling, räffeldjup, rotation och räffelstigning. Jämför med polygon-borrning.

Rödpunktsikte

Se ljuspunktsikte.

Rökfritt krut

Oegentlig benämning på röksvagt krut, se detta ord.

Röksvagt krut

Modernt krut på nitratbas, efterföljare till det gamla svartkrutet, se detta ord. Det röksvaga krutet utvecklar hög energi med ringa rökutveckling.

Rörelseenergi

Den energi projektilen utvecklar i rörelse. Se närmare anslagsenergi.

Rörmagasin

Patronmagasin på vapen. Magasinet är rörformat, patronerna ligger i rad. Rörmagasinet, som möjliggör laddning av ett stort antal patroner, är placerat under och längs med pipan. Vanligt hos vapen med system bygelrepeter.