F - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

F

Fast förstoring

Hos kikarsikte. Förstoringsgraden kan inte ändras. Jämför med variabel förstoring.

Fint korn

Term vid skytte med öppna riktmedel. I siktbilden fyller inte kornet helt upp siktskåran till dess övre kant. Ger vid jämförbara förhållanden i övrigt, lägre träff än struket korn och grovt korn, se dessa ord.

Fiskbuk

En ibland använd benämning på kolv av viss typ. Kolven saknar pistolgrepp men har en nedåtbuktad undre kant (fiskbuksprofil). Den ger fylligare grepp åt handen än den helt raka kolvhalsen. Även swan neck (svanhals).

Flack

Om kulbana. Rak, i betydelsen obetydligt krökt över siktlinjen. Över viss distans har den snabbaste projektilen (kortaste bantiden) den på distansen flackaste banan. Även rasant.

Flaskformad hylsa

Kulpatronhylsa med markerad diameterminskning i konform, hylsbröst, och en väsentligt smalare, avslutande del, hylshals. Hylsan har viss likhet med en flaska.

Flygel

Se kindstöd.

Flyktskytte

Hagelskytte mot flygande fågelvilt eller kastade övningsmål, vanligen lerduvor.

Flyktskytteteknik

Se framförhållning och swing.

Fläns

Utstående kant baktill på patronhylsa, samtliga hagelpatroner samt kulpatroner i huvudsak avsedda för brytvapen. I kaliberbeteckning anges patron med flänshylsa med R (rand = kant). Motsatsen till flänspatron eller R-patron är flänslös patron eller randlös patron. I stället för fläns baktill har hylsan till sådan patron ett inskuret spår för utdragaren.

Fot

På engelska foot (i flertal feet). Omräkning till meter, se omvandlingstal.

Framförhållning

Vid skytte mot rörliga mål hinner målet förflytta sig en viss sträcka under den tid som förflyter från signalen till avtryckarfingret, fram till det att projektilen eller hagelladdningen är framme vid målbanan. Denna förflyttning måste kompenseras med framförhållning. Vapnet riktas framför målet i skottögonblicket. Tekniken i att skjuta med framförhållning varierar mellan olika skjutstilar. Se swing.

Framstock

Se förstock.

Friflykt

Den väg kulan tillryggalägger i skottets begynnelseskede innan den når loppets bommar. Med för kalibern normal patronlängd kan friflykten ligga vid cirka 2 mm eller något mer. Friflykten är nödvändig för att förhindra ett alltför snabbt stigande gastryck. För lång friflykt kan inverka menligt på precisionen, vanligen dock av mindre betydelse.

Friliggande pipa

1. Man säger att en studsarpipa är friliggande om den helt går fri från förstocken vid dess främre del, normalt 10-15 cm mätt bakåt från förstockens främre ände. Friliggningen ger, förutsatt att pipdelen längre bak har rätt kontakt med stocken, bättre precision vid längre skottserier och större jämnhet från skjuttillfälle till skjuttillfälle.

2. Hos kombinationsvapen är kulpipan friliggande när den inte är fast förenad, exempelvis genom lödning, med hagelpipa eller -pipor. Motsatsen är lödd kulpipa, se detta ord.

Full trångborrning

Annan benämning är hel eller 1/1 trångborrning. Procentnorm 70 procent.

Se trångborrning.

Förbättrad cylinder

Grad av trångborrning. Procentnorm 50 procent. På engelska improved cylinder.

Se trångborrning.

Förkromade lopp

Hos hagelvapen. Loppen är belagda med ett hårt, finporigt kromskikt. Påverkar inte skjutegenskaperna i mätbar grad men gör loppen motståndskraftigare mot rost och underlättar rengöringen. Försvårar i hög grad ändring av trångborrning genom uppborrning, se detta ord.

Förladdning

Patronkomponent. Tätande mellanlägg mellan krut och hagel i hagelpatronen. Nödvändig för rätt tryck under skottets inledningsskede och för tätning mot krutgaserna vid passagen genom loppet. Gjord av filt eller plast. Förladdningens kvalitet är av stor betydelse för patronens egenskaper. Kan även vara hagelförladdning, se detta ord. Förekommer inte hos så kallade stjärnstukade patroner. Se stukning.

Förlängd spång

Detalj i låsningen hos ett brytvapen side by side, förekommer tillsammans med kryssbult, se Greeners kryssbult. Spången är baktill förlängd med en utskjutande tapp, som vid vapnets stängning går in i ett urtag i baskylen. Kryssbulten manövreras av toplevern, se detta ord, och låser genom ett hål i den förlängda spångdelen. Den extra låsning förlängd spång med kryssbult ger ett brytvapen har ingen större praktisk betydelse. Motsvarande vapen utan denna extra låsning är i princip lika starkt reglat.

Förnicklade hagel

Blyghagel som överdragits med ett tunt nickelskikt. Förnicklingen skyddar i viss utsträckning mot deformering i loppet.

Förstock

Stockens främre del, under pipan.

Förstockspump

Egentligen pumprepetermekanism. Förekommer hos såväl hagel- som kulvapen. Repetering av patroner sker genom en framåt-bakåtgående rörelse med förstocken.

Förstoringsgrad

Hos kikare och kikarsikten. Kikarens (kikarsiktets) okular, se detta ord, ger till ögat en uppförstorad bild av den av objektivet, se detta ord, uppfångade bilden. Förstoringen uppfattas som en proportionerlig förkortning av betraktningsavståndet. Exempel 4x förstoring ger en skenbar förkortning till en fjärdedel av det verkliga avståndet. En kikares optiska data anges med två siffergrupper, exempelvis 4x32. Den första siffran anger förstoringsgraden, den andra objektivlinsens diameter. Se kikarsikte.

Förval

Se pipväljare.

Förvaring

Av vapen och ammunition. Vapen och ammunition ska enligt lag förvaras så att de inte är åtkomliga för obehöriga. I grova drag innebär detta antingen att helt vapen med ammunition förvaras i säkerhetsskåp eller att delat vapen förvaras med delarna var för sig i låsta utrymmen. Minst det ena av dessa ska uppfylla kraven för stöldskyddsskåp klass 2. Vid sådan delad förvaring ska ammunition till vapnet förvaras i särskilt låst utrymme. De detaljerade bestämmelserna finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter till vapenlagstiftningen.

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-10-15 2016-11-18