B - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

B

Bakkappa

Det ändbeslag av stål, horn, gummi, syntetmaterial etc som ofta är monterat på kolvens bakre ände. Se rekyldämpare.

Bakladdning

Laddning av ett skjutvapen bakifrån, numera alltid med patroner. Motsatsen är mynningsladdning. Vapnen benämns bakladdare respektive mynningsladdare.

Balans

Balans hos vapen. Se tyngdpunkt.

Ballistik

Läran om projektilers rörelse. Innerballistik är projektilens rörelse i vapnet, ytterballistik är projektilens rörelse utanför vapnet (i projektilbanan). Man talar även om målballistik, det vill säga projektilens uppträdande i målkroppen.

Ballistisk tabell

En samlad uppställning över projektilens olika data, exempelvis utgångshastighet (V0), hastighet vid olika angivna avstånd (exempelvis V100), rörelseenergi vid olika avstånd (exempelvis E100). Ibland förekommer även mått som anger projektilbanans krökning.

Baskyl

Lådan på vapen av bryttyp, se brytvapen.

Belastning

En projektils belastning bestäms av förhållandet mellan projektilvikt och tvärsnittsyta. Hög belastning, det vill säga hög vikt i förhållande till kuldiameter (lång, smal projektil), ger inom rimliga gränser goda ballistiska egenskaper.

Benchrest

Se bänkskytte.

Berdan

En tändhattstyp utan inbyggt städ, för hylsa utan centralt eldhål. En sådan tändhatt kan inte stötas ut mekaniskt, utan kräver vid omladdning särskilt utdragarverktyg. Motsatsen är boxer, se detta ord. Se även städ.

Bil

Se motorfordon.

Blindering

Mål- och markörområde vid skjutbana.

Bly

En tung, mjuk metall, kemiskt tecken Pb, densitet 11,33. Hittillsvarande huvudmaterial vid framställning av projektiler, kulor och hagel. Bly är giftigt för miljön.

Blyhagel

Hagel tillverkade av bly med smärre tillsatser. På många håll helt förbjudna vid jakt, i Sverige förbjudna vid jakt på änder och gäss. Se alternativhagel.

Blyspetskula

Mantlad kula med framtill öppen mantel och spets eller framdel av bly. Annan benämning är halvmantelkula. Motsatsen är helmantelkula.

Blånering

Ytbehandling av stål med en oxidationsprocess. Skyddar mot rost.

Bländning

Skyddsvall vid skjutbana.

Bock

Se bockgevär.

Bockbüchsflinte

Kombinationsvapen med en hagel- och en kulpipa placerade i inbördes läge över-under. Jämför med bockgevär, büchsflinte och kombinationsvapen.

Bockgevär

Ett tvåpipigt gevär med piporna i över-under-läge. Engelska benämningen är over and under. Är båda piporna för hagel kallas vapnet i dagligt tal hagelbock. Med en hagel- och en kulpipa kallas det bockbüchsflinte eller enklare kombibock. En bockbyggd dubbelstudsare (två kulpipor i läge över-under) benämns vanligen bockdubbelstudsare. Se side-by-side.

Bogvågsknall

Den knall som alstras vid skottet på grund av att projektilens hastighet är högre är ljudets (cirka 340 m/s). Den andra skottknallen, mynningsknallen (se detta ord), alstras av exploderande gaser utanför vapnets mynning. I flertalet fall uppfattar man båda som en enda knall, men på stort avstånd kan man ibland uppfatta dem åtskilda som en dubbelknall.

Bom

l. Skott som inte träffar målet.

2. Upphöjningen mellan två räfflor i ett kulvapenlopp.

Borrning

Framställning av loppet i ett skjutvapen. Loppet kan vara slätborrat för hagelskytte eller räfflat för kulskytte. Ett slätborrat lopp kan vara trångborrat, se trångborrning.

Boxer

Typ av tändhatt. Boxertändhatten har så kallat inbyggt städ, vilket gör att det kan användas i hylsa med centralt eldhål. En boxerhatt kan därför vid omladdning stötas ut mekaniskt inifrån hylsan.

Jämför med Berdan. Se städ.

Boxlås

Eller lådlås. Vapnets lås, det vill säga mekanismdelarna, är monterade inne i lådan. Motsatsen är sidolås. Se lås.

Breech block

Ett snabbarbetande repetersystem för studsare. Manövreras med handtag av typ vipparm på lådans högra sida. Numera vanligt på .22-kalibriga gevär för skidskytte.

Brennekekula

Europeisk typ av kula för skjutning i slätborrade lopp (hagelgevär). Kulan är försedd med snedställda räfflor som ger den en viss rotation. Baktill har kulan en fastskruvad tätning av filt. Jämför med rifled slugs. I Sverige får ammunition av denna typ användas i enkelpipiga hagelgevär vid jakt på vildsvin och dovhjort samt vid jakt på mufflon i hägn.

Brunkrut

En förbättrad variant av svartkrut.

Brytvapen

Benämning på vapen som viks isär, bryts, vid laddning. Flertalet hagelvapen, kombinationsvapen och dubbelstudsare.

Büchsflinte

Ett kombinationsvapen med en hagel- och en kulpipa placerade bredvid varandra.

Bygelrepetersystem

Ett repetersystem för flerskottsstudsare. Systemet manövreras med en bygelhävarm under vapnet. En fram- och återgående rörelse med hävarmen kastar ut tomhylsan från föregående skott, för in ny patron och spänner mekanismen. De mest kända vapnen av denna typ är Winchesters äldre modeller, fortfarande använda som jaktvapen. Moderniserade bygelrepetersystem finns.

Bygelspännare

Vanlig benämning på vapen med bygelrepetersystem.

Bälte

Förstärkning baktill på hylsa till magnumpatron. Se magnum.

Bänkskytte

Allmän benämning på kulskytte från bänkstöd, se skjutbänk. Förekommer i Sverige oftast som provskjutning och inskjutning av vapen, ammunition och riktmedel. Ibland också som egen skytteform med höga krav på precision. I USA har bänkskyttet (benchrest) utvecklats till en mycket specialiserad skytteform, där man skjuter med specialbyggda, tunga vapen, utrustade med kraftigt förstorade kikarsikten.

Bäversvans

Benämningen på en förstock i kraftig modell. Avsedd att ge handen ett gott grepp och samtidigt skydd mot heta pipor.

Bössa

Alldaglig benämning på gevär. Betydelsen av ordet kan variera något mellan olika landsdelar och språkbruksområden. För många jägare är bössa endast liktydigt med hagelvapen, hagelbössa, och man skiljer strikt mellan studsare och bössa. Det synes dock bli alltmer vanligt att bössa används som ett talspråkligt uttryck för gevär över huvud taget. Jämför med dubbelbössa och gevär.

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-10-15 2016-11-18