A - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

A

Ackommodationsförmåga, akterkrona, alternativhagel...osv

Ackommodationsförmåga

Ögats förmåga att se med skärpa i flera olika plan samtidigt. Exempelvis kan man vid skytte samtidigt se sikte, korn och mål med tillfredsställande skärpa. Förmågan avtar normalt vid stigande ålder, det blir då nödvändigt för många att använda glasögon för synskärpan inom närområdet (läsning). Vid skytte blir vid dessa besvär kikarsiktet det bästa hjälpmedlet. Även så kallade ljuspunktsikten undanröjer besvären av sviktande ackommodationsförmåga.

Akterkona

Konisk avfasning baktill på jaktprojektil. Ger för vissa projektilformer och -hastigheter förbättrade ballistiska egenskaper.

Alternativhagel

Benämning på hagel av giftfria material. Ersätter blyhagel.

Se bly, blyhagel, stålhagel, tungsten och vismut.

Ammunition

Patroner till skjutvapen. I vissa sammanhang även patrondelar.

Ammunitionskomponenter

Även patrondelar. Dessa är tändhatt, hylsa, krut, förladdning, projektil (hagel).

Anläggning

Rörelsen när man lyfter geväret upp till axeln för skott.

Anslag

1. Detsamma som anläggning.

2. Projektilens träff (anslag) i målet.

3. Tändstiftets anslag mot tändhatten.

Se excentriskt anslag.

Anslagsenergi

Projektilens rörelseenergi vid träffen (anslaget) i målet. Gamla måttenheten för anslagsenergi är kilogrammeter (kgm) eller kilopondmeter (kpm), som kan beräknas enligt formeln:

E = (projektilvikt x hastighet x hastighet) /19,62

Nu gällande enhet för anslagsenergi är joule (J). 1 kgm = 9,81 J. Följaktligen kan J enkelt beräknas enligt tidigare formel men med 19,62 utbytt mot 2. Observera att projektilvikten skrivs i kilo, 10 gram är alltså 0,010 kilo, 7 gram är 0,007 kilo, och så vidare.

Se klassindelning och kulvikt.

Anson & Deeley

Det vanligaste mekanismsystemet hos vapen av typ hammerless. Systemets delar är inbyggda i lådan. Hanarna spänns vid vapnets brytning.

Arbetstid

Den mekaniska arbetstiden i vapnets system från avtryckarens utlösning av slagmekanismen fram till tändstiftets anslag.

Automatvapen

Se halvautomater.

Automatisk säkring

Hos hagelvapen. Vapnet säkras automatiskt när toplevern förs åt sidan för öppning. Jämför med manuell säkring.

Avdrift

I skyttesammanhang vanligen den träfflägesförskjutning som uppstår på grund av vindens inverkan.

Se vindavdrift.

Avfyring

Utlösning av vapnets slagmekanism med avtryckaren.

Avlivningsvapen

Se grytpistol och salongsgevär.

Avtryck

Med ett vapens avtryck eller tryck avser man vanligen avtryckarmekanismens funktion, hårdhet med mera. Avtrycket är mycket viktigt för skyttens förmåga att skjuta väl med vapnet. Avtryckets hårdhet, det vill säga den kraft som erfordras för att avfyra skottet, mäts i kilo. För jaktvapen får 1,5-2 kilo anses lämpligt.

Avtryckare

Den del av avtryckarmekanismen med vilken skytten utför avfyringen. Skyddas av varbygeln.

Avtryckarmekanism

Se direkttryck, enkeltryck, mekanisk omställning, rekylomställning, snälltryck och tryckpunkt.

Avtryckarstång

Den del i vapnets låsmekanism som direkt påverkas av avtryckaren.

Avtryckarsäkring

Enkel säkring. Säkrar endast avtryckaren.

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-10-15 2016-11-18