Laddat vapen

Får ej medföras i motorfordon under färd.

Laddbrätt

Anordning för förvaring av större antal hylsor i upprätt ställning under handladdning. I enklaste form ett trästycke med borrade hål.

Laddning

1. Led i patrontillverkning, i huvudsak på fabrik. Se omladdning.

2. Används i betydelsen stor, liten, stark, svag och liknande krutladdning i hagel- och kulpatroner, samt i motsvarande betydelse beträffande mängden hagel i en hagelpatron.

3. Inläggning av patroner i vapnet.

Laddpress

Grundstommen i utrustningen för handladdning av patroner. I laddpressen monteras verktygen för den kaliber som laddas. Med pressen pressas hylsan in i verktyget.

Laddverktyg

Obligatorisk komponent i laddutrustning. Monteras i laddpress. En kulkaliber kräver normalt två verktyg, ett för kalibrering och tändhattsutstötning och ett för kulisättning.

Lagar och förordningar

De lagar och förordningar som reglerar innehav av jaktvapen är vapenlagen (VL), vapenförordningen (VF) och vad gäller den rent jaktliga användningen jaktkungörelsen (JK). Rikspolisstyrelsens (RPS) föreskrifter och allmänna råd till vapenlagstiftningen går i detalj in på hur de olika lagtexterna ska tolkas och tillämpas.

Lefaucheux-system

Ett låssystem vanligast på hagelbössor med utanpåliggande hanar. En hävarm på vapnets undersida låser med en vridtapp i pipklackarnas urtag.

Lerduva

Övnings- och tävlingsmål för hagelskytte. En flat skål med elva centimeter i diameter tillverkad av skört material (inte lera). Lerduvan slungas ut i flygbana av särskilda kastmaskiner. Se lerduvekastare och lerduveskytte.

Lerduvekastare

Kastanordning för lerduvor. Finns i ett flertal varianter, från stora, elektroniskt styrda kastautomater till små fjäderspända kastarmar. De små kastarnas kastlängder ligger i regel på 55-65 meter. Kastlängderna hos de stora kastarna för tävlingsbruk är bestämda i skyttereglerna. Se lerduveskytte.

Lerduveskytte

De två stora tävlingsformerna i lerduveskytte är trap och skeet. Trap skjuts i flera olika modifierade former med variation i svårighetsgrad, men innebär alltid raka eller sidovinklade frånskott. Vid skeetskyttet förflyttar sig skytten längs en halvcirkelfomad bana, där en högt placerad kastmaskin i ena banändan och en lågt placerad i den andra, bjuder på alla skottvinklar från motskott till frånskott. Lerduveskytte förekommer även i mera rent jaktskyttebetonade sammanhang som exempelvis sporting och som mera improviserade inslag i jaktstigar och motsvarande.

Licens

Se vapenlicens.

Linoljebonad stock

Stock behandlad med linolja och utan ytlackering. Linoljeboningen är en bra form av stockbehandling för jaktvapen. Bör då och då bättras på genom ingnidning av ny linolja, kokt eller rå.

Littrad spång

Se lättrad spång.

Ljuddämpare

Ljuddämpare för skjutvapen består av en monteringsbar mynningstillsats, avsedd att reducera mynningsknallen.

Ljuspunktsikte

Annan benämning är rödpunktsikte. Optiskt riktmedel utan förstorande effekt för jaktvapen. I siktbilden avtecknar sig en röd punkt, som i likhet med kikarsiktets riktmedel ligger i samma skärpeplan som målet. Siktet kan skottställas som ett kikarsikte. Finns av två slag, nämligen en typ där den röda punkten alstras på elektronisk väg med batterier som strömkälla, samt en annan typ där rådande dagsljus inspeglas som alstrare till ljuspunkten. Vissa ljuspunktsikten kan förses med förstorande tillsats vid okularet.

Ljusstyrka

Hos kikare och kikarsikten. Egentlig benämning är relativ ljusstyrka. Ett relativtal som erhålles genom beräkning av kvadraten på okularet utgående ljuskägla, den så kallade utträdespupillen. Utträdespupillen i sin tur är:

objektivdiameter/förstoringsgrad

Exempel: kikarsikte 4x32 = 32/4 = 8. Utträdespupillen är 8 mm. Relativ ljusstyrka: 8x8 = 64. Den relativa ljusstyrkan är sällan av intresse för siktets användbarhet i dåligt ljus. Däremot är en stor utträdespupill i sig värdefull av den anledningen att ögat lättare hittar rätt i en snabb anläggning. En alltför liten utträdespupill kräver exakt centrering av ögat för full genomsikt.

Lopp

Vapnets pipa invändigt, från patronlägets slut till mynningen. Slätborrat hos hagelvapen, spiralborrat hos studsare.

Lopptid

Den tid projektilen eller hagelladdningen använder för passagen genom loppet.

Luftmotstånd

Luftens motstånd verkar bromsande på projektilen i banan. Se kulbana.

Luftvapen

Luftvapen finns som gevär och pistol. Skjuter blykulor med luft som drivmedel. För personer över 18 år är vapnen licensfria upp till en viss prestandagräns (10 J 4 meter från vapnets mynning). Om vapnet är hel- eller halvautomatiskt går gränsen vid 3 J. Luftgevär får användas vid jakt efter sådant vilt som får jagas med ammunition i klass 4 (se klassindelning) men först om vapnet prestandamässigt fyller de krav som gäller för klassen. Allt som här sagts gäller även kolsyrevapen.

Lyman-korn

Se hjälpkorn.

Låda

Den del av vapnet som innesluter vapnets mekanism. På brytvapen baskyl.

Lådan

Placeringen för en av lerduvekastarna på skeetbanan. Se lerduveskytte. Jämför tornet.

Lådskruv

På studsare. Den ena av det två kraftiga skruvar som fäster pipa och system vid stocken. Lådskruven är den främre, den bakre kallas korsskruv.

Lån (av skjutvapen)

Ett vapen får utan särskilt tillstånd lånas ut till annan för samma ändamål som anges på innehavarens licens. Lånetiden är högst två veckor. Låntagaren ska ha fyllt 18 år och om det avser jaktvapen ha avlagt jägarexamen. Person som har fyllt 15 år får låna och använda vapen under vapenägarens direkta uppsikt. I sådant fall krävs inte jägarexamen. Den som behöver låna vapen under längre tid är två veckor ska söka licens som vid köp av vapen.

Lås

En något inexakt benämning som kan avse både vapnets mekanismsystem som dess låsanordning. Inte sällan hopblandas båda begreppen något diffust vid beskrivningar av vapen. Det rätta torde vara att skilja på mekanism och låsning, eller som här, lås och låsning. Låsning kan för övrigt med ännu större förtydligande utbytas mot regling. Här avses med lås vapnets mekanism med huvudsaklig funktion att svara för vapnets avfyring. Bland brytvapnen kan man i stort skilja mellan lådlås, där låsdelarna finns inne i lådan, och sidolås, där delarna är monterade på låsbleck eller sidoplåtar. Bland studsarna talar man mera om mekanism eller system, exempelvis cylindermekanism och bygelrepetersystem.

Låsklackar

Klackar på vapnets mekanism eller i dess låda, som svarar för att vapnet är tillräckligt starkt reglat i stängt läge. Se låsning.

Låsbleck

Hos sidolås, se lås.

Låsning

Ett vapens låsning eller regling före skott kan ske på flera olika sätt. Vanligen sker låsningen med någon form av låsklackar som låser eller reglar i speciella urtag. Hos flertalet brytvapen av typ sida vid sida (side by side) finns låsklackarna i lådans botten. De är rörliga och manövreras med toplevern. Vid stängning reglar de pipklackarnas urtag. Hos studsare med cylindermekanism låser klackar på mekanismen i urtag i lådan, hos många brytvapen av bockmodell låser rörliga klackar i pipornas bakplan och så vidare. Hos många brytvapen kompletteras låsningen med kryssbultlåsning, Kerstenlåsning etc. En i princip liknande låsning utgör den så kallade Purdey-låsningen, se detta ord.

Se även pipklackar, Greeners kryssbult, förlängd spång och Kerstenlåsning.

Längdspridning

Hagelkärvens utspridning i längd i skottbanan. Kärvens längd brukar beräknas till cirka en tiondel av tillryggalagd bana.

Läskstång

Stång av trä eller metall använd vid rengöring, inoljning, torrdragning etc av vapenlopp.

Lättrad spång

Hos hagelvapen. Mellanspångens överprofil hos vapen med piporna bredvid varandra eller överspången hos bockvapen lättras, det vill säga räffelmönstras på ytan för undvikande av ljusreflexer. Skrivs ibland littrad.

Lättmetall

Se dural.

Lödd kulpipa

Hos kombinationsvapen. Kulpipan är fast fixerad genom lödning vid hagelpipan eller -piporna. Se friliggande pipa punkt 2. Vid upphettning av kulpipan genom ihållande skottlossning ger den lödda pipan så kallad värmevandring eller värmeklättring på grund av att längdutvidgningen i godset resulterar i viss krökning. Vid måttlig uppvärmning, 2-3 skott i följd, orsakar värmevandringen hos träffläget sällan problem vid jakt.

Löpande viltmål

Övnings- och tävlingsmål för hagel- och kulvapen. Djurfigurer; älg, rådjur, hare och liknande, som löper i fixerade banor längs räls, stålwire eller liknande. Förekommer i reglementerade arrangemang vid stationära banor och i friare former på provisoriska övningsplatser eller jaktstigar, se jaktstig.