S

Salongsgevär

Förr en vanlig benämning på alla gevär i kaliber .22 long (för patroner .22 long och .22 long rifle). Numera endast vapen i denna kaliber för ett skott och med en vikt under 2,5 kg. Inte tillåtna för jakt.

Sekundär rekyl

Krutgasernas tryck mot mynningen omedelbart efter passagen av loppet ger ett tryck bakåt på hela vapnet och förstärker därmed den egentliga rekylen. Fenomenet benämns sekundär rekyl eller mynningsrekyl.

Separat kulspänning

Konstruktion hos kombinationsvapen, innebärande att kulpipans slagmekanism inte spänns när vapnet bryts. Spänningen sker i stället manuellt i samband med att kulskott ska lossas.

Side by side

På svenska sida vid sida. Benämning på vapen med piporna placerade vid sidan av varandra. Motsatsen är bockgevär.

Sidolås

Ett låssystem där låsdelama är placerade på lådans sidoplattor, vanligen lätt och snabbt avmonterbara. Se lås.

Sidmontage

Montage för kikarsikte. Anbringat på lådans sida. Jämför med övermontage.

Sidoöron

En konstruktion som ger sidostöd åt piporna hos ett vapen side by side. Pipornas bakre, yttre kanter har små avfasningar. I stängt läge ligger dessa an mot motsvarande flyglar på baskylen.

Signalskivor

En anordning som visar om ett hammerless-vapens mekanism är spänd eller inte. Små utvändiga skivor, utseendemässigt påminnande om skruvskallar, vrids med i hanarnas rörelse inuti lådan och visar därigenom med sina lägen om hanarna är bakåtspända eller framåtslagna.

Signalstift

Funktionsuppgiften är densamma som hos signalskivor, se detta ord. Små sprinter, stift, kan stå i utfällt läge (spänd mekanism) eller vara indragna (slappad mekanism).

Sikta

Att sikta är att noggrant rikta in vapnet med hjälp av riktmedlen (siktmedlen). Enligt språklig praxis siktar man in kulvapnet, medan man beträffande hagelvapnet mera talar om att rikta. När en skytteinstruktör säger till eleven att inte sikta med hagelvapnet menar han siktning längs spången ungefär på samma sätt som när man siktar över sikte och korn med studsaren. Hagelvapnet ska snabbt grovriktas med hjälp av mynningsprofilen och en till skytten väl passande kolv.

Sikte

På studsare och kombinationsvapen riktmedlet närmast ögat. I princip en skiva med ett litet spår i övre kanten, siktskåran. Skytten korrigerar inriktningen av vapnet genom justering av siktlinjen, se detta ord. I dagligt tal kan sikte numera också vara benämning på ett kikarsikte eller ett ljuspunktssikte.

Siktlinje

Den räta linjen från skyttens öga över riktmedlen till riktpunkten. Vid skottställning av ett vapen på längre avstånd tvingas man korrigera för projektilens fall. Det innebär att vapnets lopp i själva verket riktas snett uppåt i förhållande till den räta siktlinjen. Vid skott lämnar projektilen vapnet under siktlinjen, skär denna på uppåtgående efter en kort distans, når en största höjd över siktlinjen något bortom banans mittpunkt, sjunker i en krökt bana och skär på nytt siktlinjen vid inskjutningsavståndet. Ballistiska tabeller ger ofta uppgift om största kulbanehöjd, vilket alltså avser avståndet mellan siktlinjen och den krökta projektilbanans högsta punkt. Se kulbana.

Siktmedel

Se riktmedel.

Siktskåra

Urtaget, spåret, skåran i siktskivans övre kant, genom vilken skytten ser kornet vid siktningen. Siktskåran kan ha olika utformning och vara av varierande storlek. En tidigare uppfattning var att en smal, trång, siktskåra gav den bästa precisionen har nu alltmer övergivits av jägarna. Man upplever att en väl tilltagen siktskåra ger den säkraste inriktningen.

Single action

Funktionsprincip hos revolvrar, innebärande att hanspänning och trumrörelse inte manövreras med avtryckaren. Inför varje nytt skott spänner skytten hanen med tummen, varvid trumman vrider sig och matar fram en ny patron. Motsatsen är double action, se detta ord.

Självöppnande mekanism

Funktion hos vissa, vanligen dyra hagelvapen, innebärande att vapnet öppnar sig självt när toplevern vrids åt sidan. Öppningen utförs av en fjäder, som spänns när vapnet stängs.

S-kaliber

I kalibergruppen 8x57. Ett S i beteckningen innebär att kalibern är cirka 0,1 millimeter grövre än kaliber som inte är S-märkt. Varianterna är: 8x57 J och 8x57 JS samt 8x57 JR och 8x57 JRS (J kan vara I). Det är förenat med risker att skjuta S-patron i ett vapen som inte är S-märkt. Undantag är repeterstudsare 8x57 från Husqvarna som alltid ska skjutas med ammunition 8x57 JS, trots att S-märkning saknas på vapnet.

Skeet

Gren i lerduveskytte, se detta ord.

Skjutbänk

Även inskjutningsbänk. Ett stabilt bord, så utformat att det ger bästa möjliga stöd åt vapnet och skyttens armar vid precisionsskjutning med studsare. Se bänkskytte.

Skjutkäpp

Käpp eller stav, används som stöd vid kulskytte.

Skjutställning

Kroppsställning vid skottlossning. De vanligaste ställningarna är stående, liggande och sittande. De två sistnämnda med en mångfald varianter och ibland med utnyttjande av olika slag av stöd för vapnet.

Skott

Det abstrakta begrepp vid skjutning som sammanfattande avser krutets antändning och förbränning, gasutveckling, rekyl, mynnings- och bogvågsknall samt projektilens rörelse och verkan. I dagligt tal ibland använt som beteckning för patron i meningar som ladda med två skott, ett skott i magasinet etc. Se hagelskott och kulskott.

Skottbula

Deformering av en vapenpipa på grund av övertryck i skottet, vanligen orsakat av hinder i loppet.

Skottets utvecklingstid

Tidsförloppet mellan tändhattens antändning och det ögonblick projektilen eller hagelladdningen lämnar mynningen. En tid som ligger i den ungefärliga storleksordningen 0,002-0,003 sekunder.

Skotträdsla

Ett svårdefinierbart begrepp, som kan innebära allt mellan rädsla i ordets egentliga betydelse till en krampaktig och precisionsfördärvande anspänning inför skottet. De flesta former av skotträdsla går att arbeta bort genom övning, helst i mycket lätta, avspända former.

Skottställning

Inställning av vapnets riktmedel för önskad träffpunkt. Vapnet kan skottställas så att det träffar mitt i prick på önskat avstånd eller med större eller mindre överslag på annat eller samma avstånd. Skottställning på längre avstånd innebär alltid att vapnet ställs upp så att projektilen stiger över siktlinjen i sin bana. Se kulbana och siktlinje.

Skottverkan

Med skottverkan avses vanligen jaktskottets verkan på villebrådet. Hagelskottet verkar genom den retning den utbredda träffen från flera samtidiga småprojektiler ger åt det påskjutna djurets nervsystem, (vekt vilt, veka hagel) men även (kraftigare vilt, kraftigare hagel) genom inträngning i och utslagning av vitala organ. Kulskottet verkar i huvudsak genom den skada den djupt inträngande projektilen ger livsuppehållande organ. Vid kulskott mot mindre djur kan en mycket snabb projektil ge en verkan påminnande om hagelskottets. Se hagelskott och kulskott.

Skottvidd

Projektilernas räckvidd. Med maximal skottvidd avser man den absolut längsta sträcka en projektil från ett visst vapen och en viss patron kan nå vid gynnsammaste utskjutningsvinkel, som i genomsnitt ligger vid 30-40 grader. En gammal tumregel säger, beträffande hagels räckkvidd, att hagelgrovleken i millimeter direkt kan översättas i hundratals meter, på så sätt att 3 millimeter ger 300 meters räckvidd, 3,5 millimeter 350 meters räckvidd och så vidare. Beträffande kulskottet är det svårt att ange definitiva gränser för räckvidd. Med utgångspunkt i de i Sverige gällande jaktklasserna kan följande mycket ungefärliga räckvidder anges:

Klass 1 maximalt 5 000 meter
Klass 2 maximalt 3 500 meter
Klass 3 maximalt 2 800 meter
Klass 4 maximalt 1 800 meter

Skränkning

Kolvens utsvängning i sidled (ut åt höger för en högerskytt). Ger kolven den passform som behövs för att skyttens öga ska komma i exakt läge i spångens centrumlinje. För liten skränkning ger vid snabba skott träff till vänster om riktpunkten.

Skymningstal

Se skymningsvärde.

Skymningsvärde

Ett sifferbestämt begrepp i en metod med uppgift att med största möjliga tillförlitlighet bestämma kikarens praktiska användbarhet i dåligt ljus. Inom praktiskt begränsade gränser ger ökande tal för skymmningsvärde ökande synhjälp vid dåligt ljus. Med s för skymmningsvärde och o för objektivdiameter och f för förstoringsgrad beräknas skymmningsvärde enligt följande: s =Ö (o x f).

Skärpeinställning

Ett kikarsikte kan ställas in för personlig synskärpa. Vanligast är att detta sker genom ut- eller ingängning av okulardelen. Inställningen ska göras så att riktmedlet uppfattas skarptecknat av den person som använder vapnet.

Slagfjäder

Den fjäder i vapnets mekanism som ger hanen eller tändstiftet (slagstiftet) den erforderliga anslagsrörelsen och -kraften. Kan vara av blad- eller spiraltyp.

Slagstift

Detsamma som tändstift. Kan vara fast förenat vid hanen hos ett hammerlessvapen eller vara löst lagrat och träffas av hanens anslag. I system utan hane är slagstiftet fjäderbelastat och slungas självt fram till anslag mot tändhatten.

Slugs

Se rifled slugs.

Slutstycke

I förekommande fall den del av vapnets mekanism som tillsluter och låser vapnet bakom patronen.

Slutstyckshandtag

På cylindermekanism. Det ofta med kula greppformade handtag med vilket man manövrerar cylindermekanismen.

Slutstycksspärr

Spärr som stoppar cylindermekanismen vid maximalt bakåtfört läge. Kan frigöras för borttagning av mekanismen.

Slätborrat lopp

Lopp utan räffling. Avsett för hagelskytte.

Snälltryck

En fjäderspänd mekanism som påverkar och utlöser den ordinarie avtryckarmekanismen. Snälltrycket kan ställas extremt lätt och är därför till fördel vid precisionsskytte, i synnerhet när skyttet sker med stöd för vapnet.

Snäpplås

Avkopplingslås för förstock på hagelvapen. Försänkt monterat, ofta som en liten hävarm, på förstockens undersida vid mitten.

Spetskorn

Korn vars silhuett i siktbilden avtecknar sig i spetsform.

Spetskula

Projektil med främre delen i spetsform.

Spiralräffling

Se räffling.

Splitterverkan

Bieffekt av jaktprojektil vid inträngning i villebråd. Projektilen sönderdelas och splitter slungas ut åt sidorna från den egentliga sårkanalen, vilket förhöjer projektilens skottverkan. Vissa projektiltyper är konstruerade för att ge splitterverkan. Vid träff i ben kan bensplitter ge i princip likartad verkan.

Sporting

Relativt ny, jaktskytteanpassad gren i lerduveskytte. Skytten färdas längs en terrängbana och skjuter mot lerduvor (överraskningsmoment) i varierande skottvinklar och svårighetsgrader.

Spridare

Insats i hagelladdningen i en hagelpatron med uppgift att ge ökad spridning åt hagelsvärmen. Förekommer numera sällan.

Spridning

1. Vid hagelskytte: avser hagelsvärmens utspridning i längd och sida i banan samt den utbredda träffens omfattning och utseende på provtavlan.
2. Vid studsarskytte: storleken av en träffbild när flera skott avlossats i följd. Liten diameter på träffbilden är detsamma som liten spridning.

Sprängning

Se vapensprängning.

Sprängskjutning
Provskjutning, vanligen i samband med tillverkning av ett skjutvapen. Vapnet provas, sprängskjutes, med kraftigt övertryck, varefter alla låsningar och övrig funktion kontrolleras.

Spång

Sammanhållande skena mellan piporna på tvåpipiga vapen lödd vid piporna. Hos vapen side by side fungerar denna mellanspång samtidigt som rikthjälp och kan ha en övre profil med olika utformning. På enpipiga vapen eller vapen byggda i bockmodell finns ofta en ovanpåliggande spång enbart som hjälpmedel vid riktning. (Vid korrekt, snabbt hagelskytte bör ingen medveten riktning längs spången förekomma, detta kräver dock i sin tur en väl passande kolv).

Spårljuspatron

Kulpatron med tändsats vid projektilens spets eller hagelpatron med inlagd lyskropp i hagelladdningen. Antänds när skottet lossas och ger anvisning om hur skottet är riktat, eftersom man i inte alltför starkt ljus kan se den lysande punkten, vanligen som ett ljusstreck i banan. Kulpatroner med spårljus förekommer inte i samband med jaktskytte, däremot finns övningspatroner med spårljus för hagelvapen, numera dock sällan förekommande.

Spännkurva

Hos cylindermekanism. Den snedskurna profil, kurva, baktill på slutstycket som gör att mekanismen spänns vid vridning av slutstyckshandtaget.

Stark trångborrning

Vanligen använd som annan benämning på full trångborrning, se detta ord.

Stockbult

En tvärställd, genomgående bult i förstocken på studsare. Förstärkning hos vapen med kraftig rekyl.

Stockmått

Se kolvmått.

Stolpkorn

Korn vars siluett i siktbilden avtecknar sig som en rak, vertikal pelare, stolpe.

Struket korn

Den normala siktbilden. Kornet fyller siktskåran exakt vid dess övre kant. Jämför fint korn och grovt korn.

Strypt hylsa

Hylsa som omkalibrerats från en större kaliber till en mindre. Möjligt i vissa fall och inom snäva gränser.

Studsare

Kulvapen för jaktbruk.

Stukning

Hagelpatronens förslutning framför haglen. Rullstukning innebär att hylsans kant viks ner över en hagelförladdning, det vill säga en pappskiva lagd på haglen. Stjärnstukning, den numera helt dominerande metoden, innebär att hylsan viks i flikar som nerpressade helt täcker haglen, utan att särskild förladdning behöver användas.

Styrhylsa

Hos cylindermekanism. Den bakre, korta delen av mekanismen, bakom slutstycket. Omsluter och styr tändstiftsmuttern.

Stålhagel

Alternativ till blyhagel, annan vanlig benämning är järnhagel. Den billigaste och därmed också det hittills vanligaste alternativet till blyhagel, där sådana inte får användas. Nackdelarna är materialets hårdhet och relativt låga densitet. Skytte med stålhagel innebär större påfrestning på vapnet än skytte med blyhagel eller mjuka alternativhagel. Äldre, vekt byggda vapen eller vapen i dålig kondition bör inte skjutas med stålhagel, inte heller kombinationsvapen eller vapen med starka trångborrningar. Det enskilda haglets låga vikt medför snabb hastighetsförlust, vilket i sin tur kräver väsentligt kortare skotthåll än skytte med blyhagel.

Städ

I hylsans tändhattsläge (Berdantändhatt) eller inbyggt i tändhatten (Boxertändhatt). Ett kupolformat mothåll med uppgift att ge en säkrare antändning av tändsatsen vid tändstiftets anslag.

Stänkhagel

Vid hagelskott. Hagel som, vanligen på grund av deformering, avviker från den samlade hagelsvärmen. Har nedsatt hastighet och ringa skottverkan. Även randhagel och kanthagel.

Stöd

Ett fast, stödjande föremål för stabilisering av vapnet vid skjutning.

Största kulbanehöjd

Se kulbana och siktlinje.

Stötbotten

Den låd- eller mekanismyta som direkt stöder mot patronens bakplan i laddat vapen.

Svag trångborrning

Allmän benämning på en låg grad av trångborrning. Ibland, vanligare förr än nu, använd som beteckning på halv trångborrning , se detta ord.

Svanhals

Swan neck på engelska, se fiskbuk.

Swan neck

Svanhals på svenska, se fiskbuk.

Svartkrut

Se krut.

Swing

Term vid skytte mot rörligt mål, företrädesvis flyktskytte med hagel. Vapnets medföljande, swingande rörelse. Påverkar i väsentlig grad behovet av medveten framförhållning. En mycket snabb, accelererad swing, kan ge skytten en känsla av att han avfyrar med riktpunkt mitt på målet. Hans egen fördröjning, reaktionstiden, gör att vapnet i realiteten passerat målet och riktas framför detta, när laddningen lämnar mynningen.

Synfält

Begrepp vid användning av kikare och kikarsikten. Avser bredden av synbilden på visst avstånd. Man talar exempelvis om att kikarsiktets synfält på 100 meter är 10 meter, vilket innebär att bilden av terrängen på 100 meters avstånd är 10 meter bred från ena begränsningskanten till den andra.

Säkring

Den konstruktion hos skjutvapen som har till uppgift att förhindra oavsiktlig avfyrning. Säkringen kan ha enkel funktion och endast spärra avtryckaren, enkelsäkring eller avtryckarsäkring. Ett enkelsäkrat vapen kan vid en hård stöt avfyra skottet utan att avtryckaren påverkats. Dubbelsäkring innebär vanligen att både avtryckare och avtryckarstång reglas, vilket ger en mycket hög grad av säkerhet. En speciell och mycket säker säkringsfunktion har ett så kallat hanuppfång, se detta ord.

Säkring används i dagligt tal ofta som benämning på den knapp eller tangent med vilken säkringsmekanismen manövreras. Beroende på dess placering och utformning talas det om sidosäkring, varbygelsäkring, vingsäkring, vippsäkring och liknande.

Skapad: 2012-10-15 Ändrad: 2012-11-06

S