Om Stabyhoun

Som familjehund är den ypperlig, men man får inte glömma att det i botten finns en hund med en oerhörd kapacitet. Den älskar sin familj och vill gärna ligga i knä trots sin storlek.
En staby mår bäst om den får möjlighet att möta utmaningar och använda sin intelligens. Att ”bara” ligga i soffan och vara vacker är inte dess bästa egenskap (även om den gärna gör det också) Den är fysiskt stark och följer gärna med på långturer. Att låta den gå spår, arbeta på lydnadsplanen eller agilitybanan är bra aktiviteter. Rasen är envis, och det kan göra det till en utmaning när man tränar den. Stabyn är lättlärd och oftast väldigt arbetsvillig, den är som alla fågelhundar ganska mjuk i sättet, men längst inne finns en hård kärna. Likna den gärna vid en persika: Söt o mjuk utanpå, hård innerst inne.

Man kan hitta stabyhouns med de mest skiftande intressen, och det är inte helt lätt att veta hur en speciell valp kommer att utvecklas. Men något som de flesta stabyhouns är mycket duktiga på är att spåra. De är oerhört spårsäkra och mycket noggranna. De flesta har ett mycket bra gripande vilket gör att den även lämpar sig som apportör. Det finns individer inom rasen som agerar likt trädskällare. Vissa inom rasen är mycket fågelintresserade och andra är mer inriktade på klövvilt. Rasens intresse för djur under marken är stort. De flesta stabys gräver både gärna och ihärdigt.

Rastandard Stabyhoun

Bakgrund/Ändamål:
Den nederländska rasen stabyhoun hör till den ”familj” stående och stötande fågelhundar som sedan många hundra år förekommit i Europa. Dessa kan sägas ligga mellan setter och spaniel till storlek och typ. Många av raserna blev dock inte erkända förrän under 1900-talet och flertalet, likt stabyhoun, först efter andra världskrigets slut.
Stabyhoun har uppmärksammats alltmer, även utanför Nederländerna under de senaste decennierna. Den anses som en mycket bra jakthund för mindre arealer och är inte minst uppskattad som vänlig sällskapshund.

Helhetsintryck:
Stabyhoun skall vara en kraftfullt byggd, långpälsad stående fågelhund. Till proportionerna skall den vara längre än hög. Den får varken vara för grovt eller spensligt byggd. Huden skall ligga stramt an mot kroppen. Det får varken förekomma hakpåsar eller för lösa läppar.

Uppförande/karaktär:
Rasen skall som sällskapshund vara tillgiven, mjuk och vänlig. Den skall vara intelligent, lydig, lättlärd, lugn och en god vakthund, aldrig aggressiv eller bitsk.

www.stabyhounklubben.se

http://specialklubb-skf.se/